Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
af Persien, kunde: jag hvarken -erhålla: en kopia af hans alfa-
bet, ej heller få veta hvilka särskilda inskrifter ban hade stu-
derat. Det första material jag hade företagit till undersök-
ning var inskrifterna vid Hamådan, som jag sjelf på stället
sorgfälligt kopierat, och jag, fann sedan att Jag genom. en lyck-
lig tillfällighet bade bland alla i Persien befintliga inskrifter
valt just dem som bäst egnade sig att lösa ett obekant alfa-
bets svårigheter.”
Dessa taflor bestodo af två inskrifter i tre särskilda ka-
rakterer, tillhörande Darius Hystaspis och hans son Xerxes.
Den persiska. kolumnen. företedde "det redigaste utseendet och
blef derföre föremålet för undersökningen. Båda inskrifterna
företedde samma åkallan till Aura Mazdå (Ormudz), och ka-
. raktererne voro i båda de samma, nemligen uppräknande ko-
nungens titlar och slägtskapsförhållanden, blott med undantag
af vissa grupper,’ hvilkas sålunda afvikande former rimligtvis
måste innehålla konungarnes namn. Vidare befans, att i de
båda inskrifterna funnos : blott tre: sådana olika grupper, ty
den grupp som på ena stället innehade andra rummet; och
som följaktligen borde: innehålla namnet på fadren till den
konung. som här omtalades, var den samma med första grup-
pen på den andra taflan; och alla tre syntes följaktligen inne-
hålla: namnen på tre efter "hvarandra: följande furste-genera-
tioner. -Rawlinson: antog dem: nu på vinst och förlust betyda
Hystaspes, Darius och Xerxes: allt slog väl in, och han er-
höll på detta sätt den första klaven till den persiska kilskrift-
ordningen.
Mellan 1855 och 1859 uppehöll sig Rawlinson’ mesta ti-
den i Bagdad. Han fick under tiden småningom underrättelse
om de förbättringar man i Europa gjort på Grotefends ofull-
komliga alfabet, och hade äfven tillfälle att göra sig närmare
bekant med Sanscrit samt genom Burnoufs Yacna med Zend.
Dessutom hade han tillfälle att på stället undersöka alla de
mera betydande inskriptionerna. Han hade bär den glädjen
att emottaga Lassens och Burnocufs alfabeter och i desse lär-
des tolkningar finna en bekräftelse på sina egna.
I slutet af 1859 blef han återkallad till Indien och stred
den med utmärkelse -mot Afganerne. År 1845 tilläts det ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
