Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Paris hade vi den lyckan att se en stor del af bans handteck- :
ningar och böra hans förklaringar deröfver: det var i L’Aca-
démie des Inseriptions et de Belles-Lettres, en afton i Januari
1848. Detta år tillbragte ban nästan oafbrutet i England,
sysselsatt med utgifvandet af sina båda arbeten öfver Niniveh.
Efter slatadt utgifvande af planchverket återvände han på hö-
sten förledet år, försedd med ett betydligt understöd af Bri-
tiska Muséets styrelse, till orienten, och är för det närvaran- |
de der sysselsatt med fortsättandet af sina forskningar. Om
resultaterna af dessa arbeten sakna vi bittills alla underrät-
telser, utom då ock då en flyktig notis i engelska tidningar.
Så berättar han i början af detta år i ett bref, vi vilja min.
nas till Athenxzum, att han i Niniveh upptäckt ett rum all-
-deles fullt med vapen, husgeråd, ornamenter och föremål som
hörde till gudstjensten. På alabasterpanelningen återfunnos i
draperierna skildringar af strider mellan menniskor och lejon,
samt afbildningar af stora jagt- och krigsföretag. En annan
gång berättar han att han upptäckt de gamla assyriska herr-
skarnes thronsal. ”FThronen, förfärdigad af elfenben och me-
tall, som till en del var smält, stod i en fördjupning af rum-
met, skiljd från det öfriga genom en gardin; metallringarne,
vid hvilka den hade varit fästad, voro ännu i behåll. Denna
märkvärdiga upptäckt gjordes i sjelfva pyramiden vid Nimrud.
Äfven vid Kouyunjik och Kborsabad hade han gjort ytterligare
gräfningar. På förra stället hade han funnit basreliefer som
föreställa byggandet af bus och palatser, äfvensom ett rum
alldeles fullt af: brända tegelstenar betäckta med kilskrift. Det
är bekant att den brända leran i Assyrien begagnades som
skrifmaterial, och vi ega i våra europeiska samlingar mång-
faldiga babyloniska urkunder, vanligen i cylindrisk form. Det
af Layard upptäckta rummet skulle således kunna vara ingen-
ting mindre än det assyriska riksarchivet. Detta är allt hvad
vi ur de få och långsamt ankommande utländska journaler
som stå oss till bads kunnat erfara om Layards sednaste
arbeten.
Det var naturligt att den assyriskt-babyloniska kilskriften
genast skulle blifva föremål för en liflig uppmärksamhet. Den
gamla Grotefend utgaf tid efter annan sina undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
