Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Litteratur-Öfversigt - [61] Kindblad. Handbok i Svenska Historien för Ungdom och menige man. Förra delen. Andra delen. H. 19—27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Delta är till en del sannt, men hade så litet sin Sum i gif-
mildheten, att de fattiga ej tåltes, och fattigdomens uppkomst
hindrades genom våldsamma medel såsom t. ex. barns utsätt-
ning, hvartill fruktan för fattigdomen var förnämsta motivet.
Christendomens införande på Island mötte derföre starkt mot-
stånd och skedde slutligen endast med vilkor, att denna osed
skulle fortfara, och sedan den ändtligen afskaffades stadgades
förbud mot giftermål mellan dem som voro så fattiga, att de
ej kunde uppföda sina barn. Härom hade Hr HK. kunnat upp- ;
lysas af Strinnholm, Sv. Folkets Hist. IL s. 550.
fr Kindblads anmärkning om bristen på fattiga i lan-
det under hedendomen (I. 276) är närmast föranledd af be-
X
rältelsen om en qvinna, benämd Frideborg, hvilken dog så-:
som christen under Eremiten Ardgarii vistande i Birka och
enligt legenden testamenterade sina egodelar till de fattiga.
Vi anföra detta emedan det kan tjena till upplysning om sät-
tet, hvarpå Hr KR. begagnar sina källor. Han tillägger: ”Då
förtiden funnos likväl inga fattiga här i landet, hvarföre allt
hennes guld och silfver måste föras till staden Dorstraat i
Holland och der utdelas.” Detta är sannolikt föranledt af ett
: yttrande hos Lagerbring, hvilken Hr KH. nästan utan all gransk-:
ning följer, men hvad Lagerbring knapt en gång förmodar ut-
talar Hr HR. såsom klar visshet. Lagerbring säger nemligen
(S.R. H. I. 358) först i texten: ”men som der funnos inga fat-
tiga i Björkö” ete., och sedan i en not: ”man skulle snart
kunna falla på den tanken, att inga fattige den tiden voro i
Sverige, emedan sjelfva orden äro desse: Et quia hie minus
pauperes inveniuntur. Men pauperes bör utan tvifvel förklaras
med tiggare, hvilka förmodligen uti hedendomen voro okände
eller sällsynte.” Väl har den gamla svenska öfversältningen
af Rimberti vita Ansgarii i hvilken denna legend imnehålles,
meddelad bland SR rer. Svec., gifvit ”hic” den vidsträck-
tare tolkningen (IL, 211), men Hr KR. har så mycket min-
dre följt denna, som den sannolika förklaringen der är af ut-
ifvarne lemnad på betydelsen af ”pauperes”, att dermed för-
ståtts fattiga bland dem, som öfvergått till christendomen,
hvilken förklaring också har sitt stöd i hela berättelsens
hållning. — Under sådana förhällsuden saknas naturligtvis
ej misstag i enskilda uppgifter. Utom de ofvannämda an-
föra vi såsom prof; hvilka snärmast: fallasor ss ögonen, att
Lagmännens upptagande i Rådet säges hafva skett omkring
Sverker den Unges tid (IL 67) och att Rikissa, HK. Erik Knuts-
sons gemål säges (IL. 76) vara syster till Franska Konungen
Filip August. "Förmodligen. bar Hr I läst attt Erik Knutsson
var svåger med Philip och derföre trott att denne var bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
