- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
529

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Styffe, C. G. Nordamerikansk Litteratur. Emerson’s ”Representative men” - Napoleon, Verldsmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

529

som går utöfver den menskliga förmågans vanliga Skronkör.
och såmedelst talar till inbillningskraften, inger oss en under-
bar känsla af mod och fribet. Detta rymliga hufvud, som på
ett så kungligt sätt bandhade stora värf och salte sådana mas-
ga, som öfverskådade Eu

ropa, denna hastiga uppfinning, denna outtömliga rådighet: —

hvilka händelser, hvilka romantiska taflor, hvilka underbara
situationer, då ban i krigisk ordning besteg Alpernas toppar,
då han i sigte af Pyramiderna ordnade sin armé till batalj

sor af agenter i rörelse, detta ö

och sade till sina trupper: ”fyratio sekler se ned på eder från
toppen af dessa pyramider; då ban vadade öfver Röda Hafvet,
eller viken vid Suez-nässet. På kusten vid Ptolemais var hans
själ full af vidtomfattande planer. ”Hade Acre fallit, skulle
: Jag hafva förändrat verldens gestalt.” På aftonen efter slaget
vid Austerlitz, som var årsdagen af hans kröning till kejsare,
skänkte konom arméen en trofé af fyratio fanor, som voro
tagna i slaget. MHanske var det litet barnsligt af honom, det
nöje han fann i att göra dessa kontraster rätt afstiekande, så-
som då han roade sig att låta konungar vänta i sitt förmak,
vid Tilsit, i Paris och i Erfurt. :

Vi kunna, vid menniskans allmänna Svapliet. tröghet och
obestämdbet, tillräckligt lyckönska oss till denna starka och
driftiga sakförare, som grep tillfället vid håren och visade oss
huru mycket låter sig åstadkommas endast med kraften af så-
dana dygder som alla menniskor ega i mindre grad, nemligen
punktlighet, påpasslighet, mod och rättframhet. ”Österrikarne
känna ej tidens värde”, sade han. Jag skulle vilja citera ho-
nom i hans yngre år, såsom ett mönster af mogen klokhet.
Hans makt består ej: i någon vild eller iygellös kraft, i nå-
gon entbusiasm, lik Mathomets, eller någon utomordentlig
öfvertalningsförmåga, utan deri, att ban vid alla äfventyrliga
tillfällen handlade efter sitt sunda förnuft, utan att söka bjelp
i iakttagandet af reglor eller plägseder. Den lärdom ban ger
oss, är den som gifves af all kraft, — att det aldrig fattas
den utrymme. På hvilken massa af fega tvifvel är ej denne
wans lefnad ett svar! Då ban framträdde var det alla mili
tära måns fulla tro, att det icke kunde finnas något nytt
kriget, liksom det är folks tro ännu i dag, att ingenting nyt

Frrev, IX. d4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 17:05:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free