Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mörka skogsvägen, som förbi Ingrids stuga förde till jakthuset.
Han hade knappt försvunnit i skogens mörker, förrän
Johanna sade:
– Petrus, skynda efter honom och se, hvart han går!
– Aha! Jag misstänker något, utbrast Petrus. – Är
det den tjänsten, jag kan göra dig och fröken Maria?
– Ja,... skynda dig!... Akta blott, att han icke
upptäcker dig... Och tag reda på alltsammans!
– Hm, fröken Maria vill således veta, hvart hennes
kusin...
– Gå nu!
– Hon måste då vara kär och svartsjuk...
– Det rör dig icke. Skäms du ej för att tänka
sådant om min fröken? Gå nu, hör du!
– Men hvart kan väl den unge herrn ämna sig? Jag
förstår icke...
– Just därför vill jag, att du skall skaffa oss
visshet...
– Här finns ju ingen närmare stuga i skogen än
Ingrids, den ogudaktiga häxans... Och Gud vare lof, att
den ligger tämligen långt borta; annars skulle vi båda
icke mötas här.
– Du står nu och pratar och försummar tillfället,
Petrus. Vill du lyda mig eller ej?... Sanningen att
säga, Petrus, jag och fröken misstänka just, att unge herrn
går dit...
– Till Ingrid? Är du galen?
– Ja, just till Ingrid.
– Det är omöjligt.
– Det är icke omöjligt. Ingrid är en förskräcklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
