Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trollpacka och har stor makt öfver människornas hjärtan.
Om du lofvar mig, Petrus att uppfylla min önskan och
fröken Marias, som är så god både mot mig och dig, så
vill jag i största hemlighet omtala någonting för dig...
– Nå, så tala då! Fort! sade Petrus nyfiket.
– Nej, först skall du ge mig löftet.
– Bed mig hellre hoppa i sjön, Johanna! Det skulle
jag i nödfall göra för din skull. Men att ensam och i
den här sena timmen gå till Ingrids koja, därom kan du
be en annan, om hvars lif du är mindre rädd än om
mitt. Tala nu om den där hemligheten, som...
– Du är en kruka, sade Johanna förargad.
– En kruka? upprepade Petrus häftigt. – Jag skall
ännu i kväll gå till Signildsborg och slåss med kusken...
du skall se, att jag icke är en kruka!
– Gör hvad du vill, men aldrig skall jag bedja
dig om någonting mer... Och icke heller kommer jag
någonsin mer hit för att träffa dig. Se så... farväl med
dig!
Och Johanna vände Petrus ryggen, satte hufvudduken
med ett par häftiga ryckningar till rätta och låtsade, som
om hon ville gå.
Detta medförde åsyftad verkan.
– Kära Johanna, du är väl icke ond på mig? frågade
Petrus och lade sin arm kring hennes midja.
– Nej, bevars, svarade Johanna och gjorde sig
lös, – jag bryr mig alls icke om dig.
– Nej, så stanna och låt tala med dig!
– Jag har icke tid. Jag vill skynda hem och bedja
kusken uträtta frökens ärende. Han skall nog med nöje
göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
