Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra hjärtan, som om dagen ropa efter hugsvalelse. Trösta dig, Elin! Vi hafva snart utträdt ur dödsens skuggors dal; vi skola återse Arnold i den ljusa himmelen, som Guds miskund öppnar för oss. Hvar har du »Jesu Kristi efterföljelse»? Tag fram boken och läs för mig en liten stund! Sedan må du tillreda din aftonmåltid och gå till hvila.
- Är du hungrig? Ack, det vore roligt! Du har icke ätit på länge.
- Nej, min gom känner leda för hvarje spis. Jag kan icke äta. Men du behöfver väl att styrka dig. Stackars barn, hvad du är blek, hvad dina ögon äro insjunkna!
- Med mig är ingen fara, - jag känner mig nästan friskare och starkare än förr.
Elin framtog nu Thomas a Kempis’ bok, som genom så många århundraden hugsvalat kristna af olika trosbekännelser och ännu förvaras som en själaskatt i mången hydda.
Hon satte sig på en stol bredvid Ingrid. Den gamla sammanknäppte sina händer, lutade sitt hufvud mot dotterns axel och lyssnade till hennes röst, som, rörd och lifvad af odödliga ord, klang mild och svalkande.
Så sutto de länge, tills deras öron nåddes af ett ovanligt ljud. Elin afbröt läsningen och lyssnade. Det var ljudet af steg ... ovanligt här i de olyckligas grannskap, som skyddes såsom bannlyst och förbannadt af den vidskepliga hopen.
Kojans båda inboar kunde ej misstaga sig om den kommande. Det fanns endast en, som var dem en tröstens budbärare; bland alla endast en, hvars hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
