Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds goda, men underliga vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marken var hårdt frusen och snön föll i stora
flingor, då Lars med tungt hjärta vandrade från
det ena kommissionskontoret till det andra för
att söka passande sysselsättning såväl för sig som
för Elsa. Det var ondt om platser och svårt att
skiljas åt; ingen af dem kunde heller förete något
intyg om arbetsduglighet eller vana vid arbete.
En af sköterskorna på sjukhuset hade, under
det hon vårdade mor Anna, fattat välvilja för den
ensamma dottern, och genom hennes hjälpsamma
bemedling erhöll Lars slutligen tillbud att bli
anställd som befallningsman på en större bondgård
några mil från staden. Bonden var död för ett
par månader sedan, och den unga, förmögna änkan
behöfde någon, som förstod att hjälpa henne med
skötseln af den stora gården och det myckna
folket. Lars var en äldre, erfaren man, och hon var
glad att finna en sådan; hon erbjöd honom äfven
att taga Elsa med sig, så att de ej behöfde
skiljas åt. Elsa skulle då vara henne behjälplig med
tillsynen af hushållet och de två små barnen.
—————
Både far och dotter funno sig väl på den stora
gården med dess vänliga, dugliga matmoder. Vid
jultiden ökades husets medlemmar med en ung
hennes broder, hvilken sökt och fått den lediga
platsen som skollärare och klockare i församlingen.
Vid vårterminens början skulle han tillträda sina
befattningar och tilldess förblifva sin systers gäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
