Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
XXVIIL
Efter den där söndagsförmiddagen i fröken von
Wendens rum uppsökte Angela icke längre Bell;
Hon hade blivit rädd för henne. Vad var det för
ett underligt ansikte Bell plötsligt uppenbarat, naket
och fritt från förställning, då hon tagit Angela i
sin famn och kysst henne?
Bell hade på sista tiden blivit blek och sluten.
Hennes besynnerliga ögon hade en yemodig blick.
Hon slog ned dem inför Angela och såg sökande och
oroligt sig omkring bland de ändra unga flickorna.
Det gick icke en dag utan att Bell nu tänkte:
Kommer inte lilla Angela igen? Har jag skrämt
bort henne? Hur skall jag vinna henne tillbaka?
Hon hade känt att Angela ett ögonblick velat
närma sig henne, att hon tjusats av henne, liksom
Bell av Angela, men ögonblicket hade glidit undan.
Och nu stod Bell där åter ensam.
Då blev hon bitter. När hon icke kunde vinna
Angela, måste hon på något sätt skada henne.
Hennes känslor voro sådana: plötsligt uppflam-
mande; sedan långsamt slocknande till en glödande
aska, som brände och frätte sår.
Eleverna företogo en dagslång utflykt i augusti
i sällskap med Bell. De skulle plocka svamp. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
