Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
gå omkring som modell. Det är ett dåligt yrke, sade
Edla småförståndigt.
Stellan skrattade.
— Det tror du, sade han föraktfullt; Det är inte
det sämsta att leva på att få sin sköna lekamen
förevigad.
Och han svängde åter på sig, med en min som
om han själv inte skulle haft något emot att stå
modell, om blott någon velat ha honom och helst
också givit en slant för det.
Men Edla satt där tyst och butter, redan för-
torkad som en gammal ungmö, fastän hon bara var
några veckor äldre än Angela.
Nu bjöds det omkring frukt och vin. Fröken
Alexandra Vind-Frijs reste sig och kom fram till
ungdomarna. Hon hade en tung, dyrbar klänning på
sig, och en kolossal sidenrosett var fästad vid knäna.
Familjesmycken hängde på henne överallt: i öronen,
på bröstet, kring handlederna blixtrade ett kvarts-
kilo av ätten Vind-Frijs’ hopsparade rikedom.
— Kom, Paula, sade hon. De vilja att jag skall
sjunga.
Det var Paulas förskräckelse att uppmanas att
ackompanjera Alexandra Vind-Frijs. Hon hade
suttit och väntat på det nu en stund — att det skulle
komma. Hon reste sig klumpigt, kastade sin apelsin,
som hon just tagit, i Angelas knä och gick fram till
flygeln.
Medan fröken Alexandra Vind-Frijs bläddrade i
sina noter, såg Paula von Pahlen ut över salongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
