Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
— Är inte tant Alexandra förfärligt söt? frågade
Lilian sin dotter.
— Hm, svarade Paula.
Förfärlig var tant Alexandra, men inte söt!
Paula avskydde Alexandra. Som liten hade Paula
en sommar fått följa sin mor till en egendom i
Skåne. Det var där denna Alexandra Vind-Frijs
ursprungligen anträffats, och det var där hennes
avsky för henne först hade väckts.
Ögonblickligen hade den främmande damen be-
slutat att gripa sig an med hennes försummade upp-
fostran. Varje morgon tog hon hennes hand i sin
kalla, som var som slemmig, och bredde ut hennes
fingrar för att se, om hon var smutsig om naglarna.
Sådant sårar ett barn, Hon hade tusen anmärk-
ningar mot henne. Paula talade för grovt, nej, inte
alls vackert, var inte nog artig.
En gång när hon ansåg att Paula varit stygg,
stängde hon in henne i en fårfålla. Varför just i en
fårfålla? Å, man gick just förbi, och Alexandra
skuffade in henne där och lade haken på. Paulas
mor var bortrest den dagen, men kanske hade hon
inte hindrat Alexandra. Vem kunde hindra henne?
Där stod lilla Paula. Fåren voro ute på. bete.
Marken var full med smuts. Det riktigt stank av
den. Pölar av gult och smutsigt vatten hade bildats
i fördjupningar. Men runtomkring lyste den skö-
naste äng. Långt bortifrån hörde Paula fåren bräka
och barnens gälla röster högt i diskanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
