Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
längtan hade flugit i väg med honom, bort från det
ödsliga landskapet.
Han önskade att denna ro skulle vara beständigt,
att den där unga flickans röst och klängen från
klockorna där ute beständigt som nu skulle smälta
samman för hans öron.
Han hörde Cecil bedja:
— Mera, mera!
Han ville säga det själv. Läs mera, lilla Angela
med det blonda håret och de svarta ögonen! Jag har
längtat efter dig, Men det var ju efter Petra han
längtat.
Och Angela fortsatte att läsa för Cecil. Hon
darrade litet på rösten ibland. Hon visste inte att
det gjorde den dubbelt ljuv för den hemlöse man-
nen som lyssnade till den.
Slutligen slog hon ihop boken med ett skratt.
— Nu står det inte mera i den här, sade hon
glatt.
Cecil såg ledsen ut.
— Är det slut redan? sade han, missräknad. Den,
som var så tjock.
Thomas reste sig och stod leende över henne.
— Jag skall hjälpa er upp, säde han, då hon
gjorde en rörelse för att resa sig.
Han tog bägge hennes händer i sina och nästan
lyfte henne upp från golvet. Ett ögonblick kommo
de så nära varandra. Hennes bröst snuddade vid
hans.
— Tack, sade hon och lämnade honom hastigt.
T.— vv Krusenstjerna, Porten vid Johannes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>