Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
— Jag är ensam här nu och har hyrt in mig hos
Edla, sade han. Betty har rest tillbaka till Ekered,
Men jag måste gå kvar för att sköta mig.
Angela nickade. Hon kände till Edlas lilla ung-
möbostad på Sibyllegatan. Aldrig hade Angela trivts
där.
— Alltsammans är så lönlöst, fortsatte Hans
bittert. Men Betty vill att jag skall lyda läkaren. Här
går jag utan att ha något att göra. Ibland förbarma
sig bekanta eller vänner över mig och bjuda mig till
sig. Men vad skall det nu också tjäna till? Jag sitter
där på en stol och har tråkigt. Helst går jag så här
för mig själv och vankar. Jag tänker på hur allt
skulle varit, om jag fått förbli frisk. Jag tycker det
slagits en cirkel omkring mig, och i den cirkeln
trampar jag utan att kunna stiga över strecket, pre-
cis som hönan.
— Det blir säkert bättre, tröstade Angela.
Hon gick där och kramade om den lilla statyetten
i sin ficka. Den kändes sval mot hennes fingrar.
Han skakade på huvudet.
— Nej, det blir aldrig bättre, sade han. Jag vet
det. Här gå nu du och jag. Du är ung och tänker
kanske på något som lockar och drar dig — något
underbart. Så gör ungdomen. Varför är inte jag
du? Ibland tycker jag det är besynnerligt att själen
hos oss skall välja en bostad i en enda kropp och
stanna där alla sina jordeår. Varför skall just min
själ vara i just den här usla kroppen hela livstiden?
Själarna borde, tycker jag, byta boställen ibland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
