Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
lilla hatten från huvudet med sina smala fingrar,
där naglarna glänste rosenröda.
— Vad var det du ville? frågade han igen och
slöt ögonen.
I den där stolen satt Hans i förrgår. Den söte
lille Hans, som ägt Dora! Jacob tittade ofrivilligt
ned mot hennes fötter. Han tänkte på lackskinns-
kängorna, Nej, 1 dag hade hon lågskor till silkes-
strumporna. Men dessa smala franska skor med stän-
digt samma alltför höga klackar förvirrade honom.
Han böjde sig fram där han satt, och ett cyniskt
leende flackade ett ögonblick över hans ansikte, men
försvann genast. Dessa smala fötter med deras
välvda vrister där huden skimrade fram under
den åtsmitande silkesstrumpan — o, de gåvo honom
ständigt samma sting av smärtande vällust! Det var
som om hon trampat med sina höga klackar mot
hans hjärta.
— Vad ville du? upprepade han åter utan att
höja blicken till hennes ögon.
— Jag tror, viskade Dora, att vi varit oförsik-
tiga, Jacob. Jag tror, nej jag vet, för sådant vet man
ju, att jag skall ha ett litet barn.
Inte en muskel rördes i Jacobs ansikte.
— Nå? sade han grymt,
Dora svalde gråten, men tårarna stego ändå upp
till hennes ögon.
— Du förstår väl, Jacob, fortsatte hon då att
viska, så lågt som om hon varit rädd att någon just
nu stod vid nyckelhålet och lyssnade, du förstår ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
