Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Var han gick fram spred han omkring sig en stark
arom av stall och krogsprit, som blandade sig med
den parfymmättade luften i salongen.
Sven och Bess von Pahlen stodo på tröskeln.
— Jag tror snart vi ha hela ättartavlan här, be-
hörigen uppblandad med lagens tavlor, sade Peter
muntert till dem. Det skulle vara Stellans bjudning
det här, har jag hört, men Lilian tycks också ha
dragit ihop sina hjälptrupper.
Bess blänkte till ett gnistrande israelitiskt leende
som sökte efter syster Judy bland all denna adel och
alla dessa spirande berömdheter, som det var så
roligt att känna. Hon snuddade förbi Peter med en
glad nick. Hennes malvafärgade klänning med rosor
och blad på, i volanger och draperier, skimrade
snart än här än där i rummet, när hon gick omkring
och hälsade. Sven stannade bredvid farbror Peter
och tände en cigarrett.
— Vi höllo aldrig på att komma i väg, förtroddehan
sin farbror. Hans-Benjamin, pojken, ville inte somna.
— Ja, så är det att vara gift, min gosse — en
evig väntan, log Peter. Bestäm dig för att ha tåla-
mod med Hans-Benjamin.
I detsamma märkte han att Sven stelnade till.
Peter följde riktningen av hans blick.
— Agda, mumlaäde han häpen. Nu blir Lilian
rasande.
— Agda, mumlade Sven. Få se hur Bess tar dethär.
Agda Wising stod i dörren. Hon hade en helvit
klänning på sig, som Angela, och en vit ros i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
