Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
livet så ung och som knappast längre någon riktigt
kom ihåg, De fröso plötsligt till alla tre.
Thomas beskrev en begravning som han hade
varit med om nere i Eldslandet.
Paula lyssnade med hakan i händerna. Hon såg
från Angela till Thomas och tyckte att de båda hade
ett skimmer av lycka över sina ansikten. Hon
avundades dem ej. Paula hade inte några anlag för
avundsjuka. Men hon önskade med en liten hemlig
suck att Gotthard varit där. Hade inte Gotthard
visat sig väl mycket uppmärksam mot Ida af Ide-
stam på balen hemma hos dem? Nästa gång han
läste upp en dikt för henne, skulle hon under de
klingande orden skymta den extravaganta Idas
oregelbundna drag och dristiga, utmanande ögon.
Paula steg upp. Hon måste ställa i ordning en
smula, innan de reste hem.
Thomas följde Angela uppför trappan för att en
sista gång med henne gå igenom rummen, Han små-
log litet vid tanken på hur mycket besvär den där
silvervasen skaffat stackars Paula. Bara av hennes
bekymrade blickar, då hon talade om den, hade han
förstått under vilket tryck hon ständigt måste leva.
Det var kallt där uppe i sovrummen. Angela hade
sin kappa på sig. Hon drog raskt ut byrålådorna,
som skramlade av tomhet. De kommo in i stora
sängkammaren, där Peters och Lilians sängar i god
sämja stodo intill varandra.
Angela slog sig ned på en av sängarna och såg
sig omkring, som om hon väntat att hon ändå plöts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
