Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
någonsin med Hertha, sedan han häromdagen
flyttade tillbaka till henne. Fast i går hade han då
fått sjuttiofem öre av henne att gå på baren för.
Tage påstår att all konstighet hos flickor har sin
grund i något han kallar för horror vacui och som
skall betyda fasan för tomrummet och behovet att
få det fyllt. Han tänker skriva en artikel i Prat och
Planscher om ämnets behandling under renässansen,
så fort han får tid. Stellan stötte jag också ihop med
på baren. Han här börjat måla Bell von Wenden
naken, Som den för karlarna i Apoöllos gestalt fly-
ende nymfen Dafne, kan du tänka dig. Hon har
bara ett lagerbärsblad nedanför naveln för att dölja
— det som saknas.
Men greve Gusten läste högt ur psalmboken:
”O, Herre Gud! Du som för syndens skull låter
människor dö och varda jord igen, lär oss alla rätt
betänka, huru få våra dagar äro, på det att vi må
undfå ett vist hjärta. Giv oss nåd att dagligen dö
från synden och leva efter Din heliga vilja, så att
när vår dödsstund kommer, vi må finnas kristligen
beredda att saligt skiljas hädan. Upptag då våra
själar till dig och låt våra kroppar, sedan de vilat i
sina grifter ,..”
Kiss släppte sina manikyrpinnar, höll bägge hän-
derna för öronen och skrek med ett uttryck av
rädsla i sitt fjunlösa flickansikte:
— Ä, håll mun, är du hygglig! Det där med att vi
skola bli jord igen är för gräsligt.
. Och när han såg att greven tystnat, höll han fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
