Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
som anades i luften genast man steg in där. Om
blott Alexandra kunde kasta sitt intresse på något
annat, på någon annan, skulle strax luften bli lät-
tare ätt inandas,
Men Angela sade ingenting härom, i stället an-
märkte hon leende:
— Jag trör du längtar efter Gotthard.
— Nej, sade Paula bestämt. Jag längtar inte
längre efter någonting. Jag ser blommorna växa i
rabatten och vända sig mot solen, och det är som
om jag inte kunde njuta ens av blommornas skön-
het. Någon har slagit en ring omkring mig, och jag
kan inte komma utanför den, hur jag än trampar.
Hennes ord påminde Angela om farbror Hans.
Något liknande hade också han sagt. Med en känsla
av ångest betraktade hon sin kusin. Hade Hans”
tungsinne borrat sina klor också i Paula? Just nu
satt Paula där och såg framför sig med alldeles
samma blick som Angela så ofta sett i Hans
von Pahlens ögon. Barn ärva inte alltid sina anlag
direkt från föräldrarna, hade Angela läst någon-
städes. Gnistor från en stor genialisk hjärna eller
från en fruktansvärd själens sjukdom kunna ibland
springa över till sidoleden och tända eldar, där man
minst väntar det.
— Du måste skaka av dig den där känslan, sade
Angela så uppmuntrande hon förmådde. Du skall
få se, en dag kommer det någon som spränger den
där ringen och tar dig i famn.
9. — v Krusenstjerna, Älskande par.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
