Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
en frän doft av tång som kunde komma det att
snurra runt för en och göra en alldeles yr. De
balanserade längs en smal avbalkning, Thomas allt-
jämt med sin arm om Angelas för att hon ej skulle
falla, till dess de kommo till kortändan av huset, där
breda bjälkar bildade ett fast golv. Här låg gammal
halm hoprafsad, och det luktade svagt av intorkad
tjära från en pyts. Kanske hade någon fiskare an-
vänt det gamla skjulet också denna vår.
Thomas stod och såg på Angela och från henne
ut på havet. Hennes ljusa klänning och hår lyste i
den skumma dagern här inne, som om de fattats
av små levande flammor. Han böjde sig ned och
kände på halmen.
— Kom, så sätta vi oss här, viskade han.
Hon kröp ihop vid hans sida och stödde sin arm
mot hans knän,
— Har du det obekvämt? frågade han med ett
litet skratt.
— Nej, sade hon, Men det är som om vi komme
så långt bort.
Thomas lade sin arm omkring henne och tryckte
henne närmare intill sig.
— Vi äro i Eldslandet, sade han. Vid en kust,
där det brinner höga bål över det dävna och disiga
vattenbrynet.
Men han förklarade inte närmare vad han menade:
Efter en stunds tystnad frågade Angela med blic-
ken ut över havet:
— Säg, Thomas, är det nu det skall ske?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
