Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
men det ryckte kring hennes mun som om hon vore
nära gråten.
Hans hand smög sig längre upp. Nu blev hon
alldeles eldröd, men hon log.
— Är det skönt? frågade han lågt.
Han väntade inte på hennes svar. Han rev med
fingrarna mot det fina linnet som stramade åt mel-
lan hennes lår. Hon rörde litet på benen. Hon kunde
inte låta bli det. Då skrattade han.
— Är det säkert, Angela, att ingen har rört dig
förut? frågade han.
Men när hon inte svarade på det heller, därför
att hon knappast lyssnade eller i det ögonblicket för-
stod frågan, greps han av en misstänksamhet som
kändes som en besk sveda, ett mörkt agg.
Han upphörde att leka med henne, Ett par minu-
ter sysslade han med att få av henne de besvärliga
plaggen. Hon kände verklig blygsel nu och stretade
emot.
Men när åter hans hand smög sig mot hennes nu
nakna sköte, kastade hon sig bakåt på halmen och
tyckte att lukten av tång ville kväva henne.
Han förde in sitt finger, så sakta och försiktigt.
Då skrek hon till, därför att det gjorde ont, och
samtidigt kände hon som om något togs ifrån henne
— drömmen om det där underbara som skulle ske.
Men Thomas drog nästan strax tillbaka fingret. Han
trodde nu på hennes oskuld, som han aldrig förut
tvivlat på.
— Var nu stilla, lilla Angela, viskade han och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
