Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
gått hit. Nej, hon hade inte gått, hon hade med bul-
tande hjärta sprungit genom skogen med en känsla
av att hon ilade rätt in i hans famn, Och ännu hade
hon inte sett till honom.
— När Gray då på natten i bersån kom och lade
sin nos i mitt knä, fortsatte Stanny sin tankegång,
då var det som om han själv haft en aning om vad
som skulle hända honom. Minns du, hur mamma
skrek till åt honom och ville köra ut honom ur
bersån?
Stanny hejdade sig plötsligt och betraktade
Angela uppmärksamt. Vad var det med Angela?
Hon satt där med nedslagna ögon och ändå med ett
litet förstrött leende kring munnen, Och Stanny såg
plötsligt för sig, vilka som varit i bersån då på
natten, när Gray smugit sig till hennes sida.
Angela hade aldrig varit där, nu mindes hon det
tydligt. Varken Angela eller Thomas Meller! Hon
fattade inte alls först, vad deras frånvaro kunde
betyda. Hon tänkte inte på att de måste ha flytt
från sällskapet för att få vara med varandra, ehuru
hon väl anat att Thomas och Angela på något vis
hörde samman. Men hon kände det som om Angela
hade varit henne otrogen, därför att hon inte till-
sammans med henne sett Gray just i det ögonblicket
— ett av hans sista.
— Det är ju naturligt att du inte brydde sig så
mycket om honom, mumlade då Stanny med ett
stygn i hjärtat, när hon märkte hur Angela ännu
log så där avlägset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
