Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
huvudet, spänt lyssnande. Det var hennes herres
vissling. Då satte hon av. Det var svårt att röra sig
med denna kolossala kropp som hade hela havet i
sig. Men hon sprang ändå flåsande mellan benen på
alla dessa människor som funnos på stationen,
Högt över sitt huvud hörde hon röster. Hon
tyckte de läto så fula. De kommo från svällda stru-
par med stora röda körtlar i. En cigarrett brände
henne på nosen. Och när hon ryckte till, hörde hon
någon gapskrattande skrika:
— Titta på den dräktiga tiken.
Då foro hennes tankar till den halvutspruckna
knoppen, barnet hon skapat när hon var en skön
blomma. Och hon vred sig i kval över att hon nu
blivit ett djur.
Den gälla visslingen ljöd på nytt. Och hon fattades
av en sådan oro att hennes herre skulle resa ifrån
henne, innan hon hann fram, att hon på ett hjälplöst
och löjligt vis började snurra runt på samma fläck.
Vattnet i hennes kropp trängde på. Det värkte
sig fram ur henne, rann i små floder ned på per-
rongen och fortsatte ned till järnvägsskenorna. Hon
såg folk lyfta fötterna för att inte bli våta. Damer
drogo åt sig sina klänningar och sade:
— Fy!
En svart karl kom med en stor sopkvast och
sopade bort det. Hon skämdes över vad hon ställt
till. Men nu var hon litet lättare. Då började hon
på hundars sätt springa efter vagnarna, nosande på
trappstegen. Hon fick fet olja och sot på sig. Ångan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
