Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Lilian. De bli alltid mindre bra, när de varit en tid
på ett ställe,
Lilian såg skrämd ut. Skulle nu Alexandra av-
skeda Frideborg och Lilian få besvär med att skaffa
en ny? Hon kunde inte hjälpa att hon suckade.
— Vad suckar du över? frågade Alexandra,
Stellan log:
— Alexandra, mamma suckar därför att hon tror
att Alexandra tänker avskeda den fagra Frideborg,
— Jag avskedar ingen, svarade Alexandra snävt.
Då blinkade Stellan mot Paula. Men Paula vände
bort blicken.
En förfärlig leda tycktes ha smugit sig över fru-
kostbordet.
Frideborg kom in med tidningarna, och Peter
dolde sig genast bakom en av dem.
Alexandra tog en annan, och medan hon doppade
en kaka i kaffet läste hon begärligt om ett ruskigt
mord, som ägt rum dagen förut.
Stellan steg upp och tittade över hennes axel.
— Nu har Alexandra fått något att läsa till om-
växling med krigshotet och balkanhistorierna, fnitt-
rade han. Jag förstår inte vad det ligger för in-
tressant i ett sådant där torftigt litet svenskt fattig-
mord, Den sluskigt klädde mördaren är just nu på
flykt genom skogarna. Ack ja! Man fann liket, en
gammal gumma, med en näsduk i den blodiga mun-
nen, och alla tecken visade på att våld blivit be-
gånget. Kanske var det ett lustmord. Våra lustmör-
dare äro verkligen lustiga. De ha sann humor, Eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
