Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
mot sig själv, men mot kamrater och när det ålåg
honom att bjuda.
Och där han nu satt och dinglade med benen i
luften, greps han av ett väldigt äckel för Alexandra.
Äcklet kom så plötsligt över honom ätt han kippade
efter andan och rev i sin väst för att få upp ett par
knappar. Hur hade han kunnat göra sig beroende av
denna mara? Förbindelsen mellan Kiss Nilsson och
greve Gusten da Värnamo, som Stellan ofta hånat
och ojat sig över med låtsat medlidande, var ju
ett ingenting mot detta. Som väl var, hade han inte
något riktigt förhållande med Alexandra, så han
behövde lustmörda henne. Men när han kysste hen-
nes hud, kändes den som fiskfjäll, och han fick
också en smak av unken fisk i munnen.
Han måste ställa till med en skräll för att få ett slut
på detta elände! Pengar finge han söka på annat håll.
Kanske Stanny Landborg ville ha honom. Han såg ju
så bra ut, och i går, när han mött henne ute, hade de
promenerat tillsammans. Ja, kanske fanns det en
möjlighet? Man skulle aldrig kasta något, om man
ej hade utsikt till något bättre. Han gav sin mor en
blick. Den hjälpte honom. Var icke hon också under
den gamla mögliga ungmöns välde? Hon hade mag-
rat denna sommar och hade något kuvat i blicken.
Bort med Alexandra Vind-Frijs! Det luktade gam-
mal fröken i varje vrå av huset. Om han haft krai-
ter och energi skulle han i alla fall ha slagit ihjäl
henne, som den behjärtade och rådige mannen de
läst om nyss gjort med den gamla satkäringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
