Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JD2
fulla Stanny som jagade henne. Den där Stanny som
i hushållsskolan slutit ett så varmt vänskapsförbund
med Angela von Pahlen och som trånat efter att få
utföra en hjältemodig handling, Den unga obesud-
lade flickan Stanny som för länge sedan lekt här i
parken.
Stanny hejdade sig och öppnade famnen. Hon
ville trycka den oskuldsfulla intill sig, känna hennes
svala läppar mot sina och suga kraft och styrka
ifrån dem.
Hon stod under ett träd, vars livliga lövverk fick
sanden att skälva av skuggor och solfläckar. Tätt
intill henne växte en rosenbuske alldeles översållad
med gula starkt doftande rosor, som liknade säll-
samma frukter. Stannys armar föllo tungt utmed
sidorna. Och i detsamma förstod hon att den andra
för alltid glidit undan och försvunnit.
En svag jämmer steg upp i den klara luften.
Stanny kastade sig ned i gräset. Hon grät inte.
Hennes kropp ryckte som i kramp. Aldrig mer skulle
hon återfinna den forna Stanny — aldrig mer skulle
hon, genomträngd av andaktsfull dyrkan, möta
Bernard från förr, Händelsen i biblioteket den där
aftonen, då de varit ensamma, reste sig här ute i
skuggan av träden med konturerna av en bila. Den
hade stympat dem — skilt det friska från det sjuka.
Och såren efter bilan fylldes dag för dag med var
och smuts.
Stanny stirrade med orörliga ögon framför sig.
Om hon ej gjorde slut på livet, skulle det fortsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
