Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
— Det dröjer nog inte heller länge förrän det
kommer att synas på dig.
Angela klädde sig igen. Hon såg inte på honom.
Han vände sig raskt mot henne,
— Du har inte längre något förtroende för
mig, Angela, sade han med plötsligt uppblossande
ömhet. Förstår du inte? Jag gläds ju bara åt att
ett barn skall födas. Jag önskar alltid barn till
världen. Vi äro till för att låta livet leva vidare i
nya små väsen. Du har en sund och stark kropp,
och du är som skapad för fortplantning. Om inte
mannen är på något sätt degenererad eller konsti-
tutionellt sjuklig, kommer du att föda ett friskt
barn, En människa som kanske skall göra världen
ett litet grand bättre. Det kan behövas.
— Jag är också glad att bära mitt barn, sade
Angela lågt. Hon tyckte om Jacob Levin, när han
var som nu.
— Det är inte alla kvinnor som säga så, sade
Jacob och rynkade ögonbrynen. Många äro fega.
De äro rädda om sitt ittseende också. Det är
otroligt vad man får se mycken ynklighet just i
mitt yrke, Jag menar förstås inte hos mina läkar-
kolleger, utan hos de patienter man får i den här
specialiteten. Och nu skall ju här bli bröllop,
någon sorts zigenarbröllop i dubbel upplaga, fort-
satte han ironiskt, Det är ju ett helt cirkussäll-
skap därnere i er vackra salong. Jag såg på Petras
min att hon inte precis gillade alla medlemmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
