Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
i en vit värld, som redan syntes dem förtrogen.
Då de vände sig om, varsnade de endast spåren
efter sina egna fotsteg i snön. En natts storm
skulle åter sopa bort dem.
Agda, den förut så tystlåtna, den tigande, bör-
jade plötsligt tala. I en ström av ord förtrodde
hon sig nu åt Angela. Hon berättade ingående,
utan att förbiglida någon detalj, om kärleksnät-
terna med greve Gusten och grevinnan Lotty.
Angela lyssnade, Men när Agda kom till hur
Lotty klätt av henne första gången och överhöljt
henne med smekningar för att förbereda henne till
brudoffret, ryste de båda.
— Tyckte du om henne? frågade Angela
bävande.
— Nej, nej.
Agda skakade på huvudet.
— Hur kan du tro. ..? Det var ohyggligt. Fast
kanske det ändå fanns något lockande i det också
för mig. Jag hade ju varit med Bell förut.
Och båda tänkte på hur de själva uppe i Angelas
rum överlämnat sig åt varandra. Var det inte det-
samma? Var det orätt? Deras tankar stucko och
trevade åt alla håll.
— Jag tror inte det var orätt det vi gjorde,
sade Agda plötsligt trotsigt. Kärleken har många
utvägar. Två kvinnor kunna väl också älska var-
andra, i synnerhet om de som vi inte ha några män
att älska. Är deras känsla bara äkta, är den riktig
och rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
