Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En utfärd till fronten vid Lille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klang! Was für Flaschen sollen
Aus unserm Korb, dem übervollen,
Leer in das Gras hinrollen,
Und merke, welch ein Duft so rein!
Dein Mittagswein
Quillt aus dem Kruge helle
Im Frühlingsschein!
Weile an dieser Quelle
Hör unsers Waldhorns Klang, Nymphlein!
Ja, Waldhorns Klang, Nymphlein!
Och han sjöng en oändligt frisk och medryckande
soldatvisa, vars ord jag misstänker att han själv
hopfogat, men melodien var vår välkända trall till »Där
gingo tre jäntor i solen»; och i refrängen,
trarállalalalá, instämde alla de tyska officerarna med en kläm,
så dånande vild, att ljusmanschetterna skramlade och
det sjöng i de franska kakelugnsluckorna.
Och Cleving kunde också sjunga Mandelay på en
mycket vackrare och högtidligare melodi än den
engelska och med andra ord än Kiplings. »Men jag måste
ha pianoackompanjemang,» förklarade han. Hertigen
tryckte på en knapp, en ordonnans trädde in: »Skaffa
hit ett piano!» — »Ja wohl, Hoheit.» Efter en kvart
slogos dörrarna upp och in stövlade fyra jättelika
soldater, knogande på ett piano. »Var ha de hittat den
där möbeln?» frågade jag. »Ja, de ha väl snokat reda
på den i något grannhus,» svarade hertigen. Och så
ljöd Mandelay obeskrivligt längtansfull och
drömmande och med en tjusande refräng »bei den alten
Tempeltoren».
Så förflöt vår kväll. Tiden smög omärkligt förbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 12 01:42:01 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/frontvast/0639.html
