- Project Runeberg -  Från fronten i väster september-november 1914 /
620

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En utfärd till fronten vid Lille

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620
midnattstimmen och nalkades tvåslaget, då vi för sista
gången klämde i den dånande refrängen trarållalalalå,
trarallalalalå, trarållallallallallallallallå, trarallalalalå,
trarallalalalå trarallallallallallallallallå.
Vad tänkte väl de stackars människor, som oroligt
slumrade i sina bäddar i grannhusen, och som hade
fått lära sig vad en inkvartering är för någonting?
Icke kunde de tro att tyskarna börjat att förbereda
ett återtåg, ett rykte, som på smygvägar släppts ut
bland folket. Någon tryckt stämning eller tung sinnes-
författning, förebuden till en väntad katastrof, kunde
ingen upptäcka bland de trupper, som lågo inkvar-
terade i Bapaume. Nej, stämningen var sådan som
den är och måste vara hos en armé, som med oemot-
ståndlig järnkraft går fram mot seger, som icke tänker
på annat, icke talar om annat, icke tror på annat än
seger över hela linjen — seger, om också hela värl-
den kunde uppbådas att skicka nya folkvandringar till
denna front, där de antingen skjutas eller fångas
och drivas till Döberitz och andra fångläger i Tysk-
land.
Det är denna vilja att segra, som genomtränger
hela tyska armén och som på främlingen gör ett så
djupt intryck. Avundsvärt, beundransvärt, lyckligt är
det folk, som enat och enigt går fram under foster-
ländska fanor, då dess stora ödestimme slagit. Ett
sådant folk trampar under fotterna kompromissens
lättjefulla undanflykter och neutralitetens impotenta
vankelmod, ett sådant folk vet vad det vill, och det
förstår att tyda tidens tecken. De döda skulle ropa
ur sina gravar vid dikeskanterna, om de levande icke
fullföljde den tyska striden till ett ärofullt slut. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 12 01:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frontvast/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free