Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelska fångar från Ypres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
tillkommer bland andra skäl också nödvändigheten
att utrota den tyska militarismen! Ett upprop, som
blivit mig tillsänt och som är undertecknat av många
lärda män, bland dem flera Nobelpristagare, slutar
med orden: »Vi beklaga djupt, att under det olycks-
digra inflytandet av ett militaristiskt system och dess
laglösa drömmar om erövringar den stat, som vi en
gång hedrat, nu står avslöjad såsom Europas gemen-
samma fiende och en fiende till alla folk, vilka respek-
tera nationernas lag. Vi måste fullfölja det krig, i
vilket vi givit oss in. För oss, liksom för Belgien,
är det ett försvarskrig, som utkämpas för frihet och
fred.»
På samma gång man känner sig tacksam över
meddelandet, att det var för frihetens och fredens
skull England förklarade Tyskland krig den 4 augusti,
blir man dock förvånad över att de lärda herrar, som
satt sina klingande namn under detta papper, kunnat
tro, att de neutrala nordgermanerna någonsin skulle
kunna förmås att i sydgermanerna se sina och
Europas farligaste fiender.
Talet om den tyska militarismen för tanken till
den gamla historien om grandet och bjälken. Är icke
Englands herravälde över världshaven byggt på ett
militaristiskt system? Och kan man tänka sig en
mera utbredd militarism än den, som sträcker sina
värvningar över fem kontinenter, som håller till godo
med de halmstrån, som räckas av det republikanska
Portugal, och som annonserar i tidningarna och på
alla husknutar om »The need for more men!»
Allvarligare än någonsin klinga nu varningsorden
i Kiplings sång efter Boerkriget:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
