Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - aumônerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aumônerie — 50 — autant
~ ~ utdela allmosor; distributeur d’~s allmoseutdelare ; être duit à vara bragt till tiggarstafven; quêteur d’~s allmosesamlare; recevoir l’~ mottaga allmosor,
aumônerie*, allmoseutdelares (&c s. följ.) befattning.
aumônier, allmoseutdelare; [fång-, hus-, hof]predikant; fält-, skeppspräst; religionslärare [de lycée i allm. läroverk],
aumônière*, allmosebörs (pung),
aumuce*, vanl. aumusse*, © pälshufva för domherrar (kaniker).
aunage, mätning med aln, alnmått, alntal; © faire bon ~ mäta väl; revient au même det går lika många alnar åt.
aunaie*, aldunge, -plantering, -skog.
1. aune*, aln [mått] ; demi-aune* halfaln; vendre à l’~ sälja alnvis; par ~s alntals, -vis; mesurer à l’~ mäta med aln ; large d’une ~ alnsbred ; du long de l’~ utan mått, öfver höfvan, duktigt, rikligen; mesurer les autres à son ~ döma andra efter sig själf; savoir ce qu’en vaut l’~ veta hvad det vill saga.
2. aune,m. al, alträ[d]; ~ blanc hvital; ~ noir brakved.
aunée*, bot. alant = Inula Helenium L.
auner, 1:1, tr, [[mindre brukligt]] mäta med aln [mått]; fig. [[mindre brukligt]] värdera.
auneur, rord. »alnmästare» (justerare),
auparavant, adv. förut (tillförne),p. förhand,
auprès, adv. bredvid, nära intill, i närheten; ~ de prep. äfv. invid, utmed; hos; emot, i jämförelse med; ne pas bouger d’~ de qn icke vika från ngns sida, icke lämna ngn ; être ~ d’un prince vara i en furstes tjänst; être bien ~ de qn stå väl, vara väl anskrif-ven hos ngn; s. rendre ~ du roi begifva sig till konungen,
aurate, kem. guldsyradt salt.
Aurèle, hist. Aurelius; Marc-~ Markus A.
Aurélie*, dopn. Aurelia.
Aurélien, dopn. Aurelianus.
auréole*, gloria, strål[glans] ; du martyr martyrglorian,
auriculaire, a.2 som angår örat ell. hörseln, öron-; confession* ~ öronbikt; conduit ~ hörselgång; [doigt] ~ lillfinger; témoin ~ åhöra vittne,
auricule*, anat. yttre örat; hjärtörat.
aurifère, a.2 min. guld förande ; pyrite ~ ~guldkis.
aurification*, tandläk. fyllning med guld.
aurifier, 1:1,tr. tandiäk. fylla med guld.
aurifique, a.2 alkem. guldhaltig.
aurique, a. kem. guld-; acide ~ guldoxid; & voile gafEel(back)segel.
aurochs, uroxe = Bos urus ell. bison,
aurone*, bot. ~ [mâle] åbrodd = Artemisia Abrotanum L.
Aurore*, dopn. Aurora.
aurore, I. s.* morgonrodnad, gryning; poet. öster; fig. begynnelse, början, uppkomst; ~ boréale norrsken; ~ australe sydsken. II. a. (oböji.) aurorafärgad.
auscultation*, läk. undersökning med stetoskop.
ausculter, 1:1,tr. läk. undersöka med stetoskop.
Ausonie*, geogr. Ausonien.
auspice, m. spådom af ràgiar; förebud, [jär]tecken; spåman; fig. ledning, skydd, bifall, auspicie; sous les de qn under någons skydd.
aussi, adv. äfven[ledes], också, likaledes; dessutom, därtill; så, till den grad; äfvenså, likaså [que som] ibl. därför; ~ bien också, för öfrigt; sanningen att säga, helt säkert; när allt kommer omkring; tout ~ bien lika väl, bra; ~ bien que likaväl som; ~ vrai que je suis ici s. sant jag är (står) här; peu lika litet [que som]; jamais il n’est embarrassé äfv. icke heller är han någonsin förlägen,
aussitôt, adv. strax, genast,p. stunden; så (lika) snart [que som] ; ~ après strax därpå, -efter; tout ~ med detsamma, i s. ögonblick; ~ ta lettre reçue, ~ après la réception ta lettre s. snart jag mottagit ditt bref; ~ dit, ~ fait sagdt och gjordt; ~ que konj. s. snart [soin],
auster, [[mindre brukligt]] poet. sunnanvind,
austère, a.2 sträng, hård [pour mot]; kärf, sträf [à för] ; ibl. återhållsam,
austérité*, stränghet &c s. föreg.-, spaltning; exercer, faire, pratiquer de grandes späka sig strängeligen,
austral, ~e*, a. sydlig, syd-; aurore sydsken; pôle ~ sydpol (i fys. den som vänder åt söder); terres ~es länder söder om ekvatorn.
Australie*, geogr. Australien.
Australien, ~ne*, folkn. australier, -iska.
australien, ~ne*, a. australisk.
Austrasie*, geogr. Austrasien.
autan, häftig vind.
autant, adv. [lika] s. mycket (högt), lika mycket (många), likaså; i förhållande till, i samma mån [que som] ; en dire ~ säga detsamma; en faire ~ göra detsamma, så med, sammaledes, lika mycket; ~ que je sache, ~ que j’en puis juger s. vidt jag vet, jag kan bedöma saken; ~ vaut då är det ju lika godt; lika gärna kan man; s. godt som; cela est fait (fini) etc., ou ~ vaut, det är i det närmaste gjordt (slut, färdigt), så godt som gjordt etc.; c’est ~ de fait, de gagné det är alltid ngt [undangjordt, vunnet]; s. blir åtminstone ngt gjordt; ce diamant] vaut ~ que l’autre är lika mycket värd som den andra; ~ de têtes*, ~ d’avis s. många hufvuden,s. många sinnen (meningar); ~ en emporte le vent det är fåfängt arbete (ett fåfängt försök), det är detsamma som intet; ~ dire man kan så gärna säga; låtom oss säga; ~ comme ~ det kommer p. ett ut. ~ que konj. s. vida
* feminin. 2 maskul. och feiniu. © pl. lika. © närmast niotsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
