Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bondissant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bondissant — 81 — borate
cela fait ~ le cœur jag vämjes [därvid], det är äckligt; faire ~ [de rage*, de colère*] försätta i raseri, göra ursinnig,
bondissant, ~e*, a. hopp-, skuttande &c,s. föreg, bondissement. hopp [ande] språng; r. de cœur fig. äckel, vämjelse,
bondon, [[teknisk term]] sprund[tapp], -hål; ett slags OSt.
bondonner, 1:1,tr. [[teknisk term]] [till]sprunda.
bondrée*, [[mindre brukligt]] slaghök.
bonduc,bot. Guilandina bonducella L.
bongran, skrädd. grof (starkt appreterad) gas.
bon-henri ©, bot. lung-, mjölkrot = Chenopodium bonus Henricus L.
bonheur, lycka, lyeklig händelse; med-, framgång, välfärd, -måga, -stånd; tur; sällhet, lycksalighet; avoir le ~ de vara nog lycklig att; avoir du jouer de äfv. hafva [god] tur, medgång; coup de ~ lyckskott, -träff; par ~ till all lycka, lyckligt [vis; F au petit r. hända hvad som hända vill ! det får gå som det kan; jag vågar försöket; F il a tous les ce garçon-là allting går h. väl i hand ; h. är en lycklig ost !
bonhomie*, godmodighet, -lynthet, -sinthet; F enfald och lättrogenhet; il a eu la ~ de te croire h. var nog enfaldig att tro dig.
Bonhomme, Jacques ~ skämts, benämning för franske bonden (nationen), fransosen, bonhommepl. bonshommes], F hedersman; godmodig, enfaldig människa; beskedlig stackare ; F gubbe ; ibl. bonde ; som tilltalsord : min gubbe, vän! un petit ~ en liten pys, parf-vel; F son ~ d’oncle hs beskedlige farbror; jpetit ~ vit encore liten lefver än ; F aller son petit ~ de chemin gå i sakta mak, sin vanliga lunk.
boni, behållning, öfverskott.
Boniface, dopn. Bonifacius,
bonification*, förbättring, &c © s. reij.
bonifier, 1:1,tr. förbättra jord, sätta i bättre skick; fylla, ersätta, godtgöra (gifva skadestånd).
boniment, F en charlatans skryt, reklam, svada, [ord]svammel, ©.
bonite*, zool. = Thynnus pelamys.
bonjour, god dag (morgon) ; j’irai lui dire ~ ärv. jag skall titta in till h.; souhaiter le ~ à qn hälsa ngn god dag (m.) ; F c’est simple comme ~ det är klart som dagen, det går af sig själft, det är den enklaste sak i världen,
bonne*, i allm. jungfru (piga); ~ d’enfants barnjungfru, -sköterska, -vårdarinna, -flicka (-piga); ~ à out faire ensam jungfru; la chambre de la ~ jungfru(pig)kammaren; conte de ~[s] am-, barnsaga,
bonne-dame* [pl. -s.-«],s. belle-dame.
Bonne-Espérance*, geogr. le cap de ~ Goda Hoppsudden.
bonnement, adv. F rättframt, uppriktigt, enkelt, okonstladt, utan omsvep; foråldr. bestämdt, verkligen.
bonnet, mössa, hufva; hatt; zool. nätmage; huf; [[militärisk term]] bonnet; ~ carré barett, advokatmössa; ~ d’enfant barnmössa ~ ~ de coton, de nuit* nattmössa; fig. F être triste comme un ~ de nuit* s. jämmerlig, bedröflig, ynklig ut; raisonner comme un ~ de nuit* prata i nattmössan; ~ phrygien frygisk mössa; ~ à poil luden (grenadier)mössa, björnskinnsmössa; rst pointu toppmössa; ~ de police* mössa utan skärm; ~ rouge jakobinmössa; ~ de travail släpmössa för franska matroser etc. ; ~ turc fez; ~ pertkunta; prendre le ~ [de docteur] promoveras till doktor, få doktorshatten; le ~ à la main* med mössan af, i hand; fig. med största vördnad; avoir toujours le ~ à la main hälsa jämt och ständigt; vara ytterst artig (fjäska); F coup de ~ hälsning; F gros ~ storkaxe, -gubbe; matador; högdjur; F être eux têtes* ous un ~ hänga ihop som 1er och långhalm ; alltid tycka lika ; F avoir la tête près du ~ vara kort om hufvudet; opiner du ~ nicka ja, god mening; instämma; passer au (du) ~ enhälligt beslutas; F jeter son ~ par-dessus les moulins ej fråga efter hvad som passar; F il a pris cela sous son ~ det är h. eget hugskott, påhitt, infall ; h. har tagit det ur egen fatabur, gripit det ur luften; det har han gjort p. eget ansvar, bevåg; F parler à son t\i tala för sig själf; F mettre son ~ de travers stiga upp med galen fot (ej vara vid sina goda vätskor) ; [[mindre brukligt]] porter, prendre le ~ vert göra cession, hafva spelat bankrutt,
bonnetade*, hälsning, © s. följ.
bonneter, 1:8,tr. föråldr. krusa för, stå p. tå för.
bonneterie*, strump(möss)tillverkning, -fabrik, -handel; trikåvaror; magasin de ~ @ garnhandel, -bod.
bonneteur, en som flitigt bugar och krusar; smilare; bedragare i spel etc.
bonnetier, ière*, möss(strump)fabrikant, -handlare, -erska.
bonnette*, [[sjöterm]] bonnett; ~ ledsegel,
bonsoir, god afton (natt)! fig. F slut med den saken, därmed punkt! j’y renonce, ~ »jag ger det en god dag» ; dire ~ à la compagnie fig. ta farväl utaf världen, dö.
bonté*, godhet &c,s. bon; välvilja, öfverseende; kraft, fasthet; rättvisa; äfv. beskedlighet, enfald etc.; F divine nådige himmel! ayeza ~ de m. dire var [så] god och säg mig ; c’est bien dea ~ de s. part det var verkligen h37ggligt af h.; c’est trop] de ~ äfv. älskvärdt ; avoir des pour qn äfv. visa ngn välvilja, vänlighet ; plein, F petri de ~ hjärtans god, själfva godheten,
bonze, bonz, japansk ell. kinesisk präst,
boquillon, gam. vedhuggare,
boracique, a. m. [[mindre brukligt]] kem. acide ~ borsyra.
boracite, miner. boracit.
borate, kem. borsyradt salt, borat.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
