Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - catégorique ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
catégorique — 114 — caution
catégorique, a.2 © kategorisk: bestämd, klar, tydlig.
cathartique, a.2 läk. renande, afförande,
cathédrale*, s. (a.) [église*] katedral, domkyrka.
cathérétique, a.2 läk. som bortfräter dödkött, etc.; 5. m. frätmedel.
Catherine*, dopn. Katarina,
cathéter, läk. kateter.
catholicisme, katolsk lära, katolicism,
catholicité*, katolsk lära, k. renlärighet, k. kristenhet; allmännelighet; dans toute la ~ i alla katolska länder,
catholicon, gam. läk. © universalmedel,
catholique, I. a.2 © katolsk, allmännelig; F rättrådig, samvetsgrann; fig. F cela n’est pas] ~ ärv. som det bör vara. II. s.2 katolik. Cat i, klädes [glans genom] pressning,
catilinaire*, katilinariskt (fig. häftigt) tal.
catillac, catillard, pomoi. pundpäron,
catimini, adv. F en ~ i mjugg, i smyg, hemligen, förstulet. Catin* eg. dopn. © Kajsa; men ~ vanl. i låg bem.
catir, 2:1,tr. [[teknisk term]] pressa, ge glans åt kläde,
catissage, [[teknisk term]] glanspressning af kiade.
catisseur, [[teknisk term]] klädespressare.
catogan, föråldr. hårknut i nacken.
Caton, hist. Kato; ~ l’Ancien K. d. äldre; ~ d’Attique* K. d. yngre,
catoptrique*, fys. katoptrik.
Catulle, hist. Katullus.
Caucase, geogr. le ~Kaukasus,
caucasien, ~ne*, a., caucasique, a.2 kaukasisk,
cauchemar, mara; fig. pinsam tanke; plågoande,
cauchois, ~e*, a. från Caux i Normandie; pigeons ~ stora dufvor,
caudataire, s. (a.) släpbärare [åt en prelat] ; fig. örontasslare etc.
caudé, ~e*, zool. försedd med svans,
caudebec, gam. filthatt från Caudebec.
Caudines*, les Fourches* ~ Kaudinska passen,
cauris, kauris (mussla använd som mynt),
causalité*, en orsaks verkningssätt, orsaklighet, kausalitet,
causatif, ive*, a. gram. orsaks-, kausativ.
cause*, orsak, ursprung, upphof; anledning, skäl, [bevekelse]grund [de till] ; sak, ärende, angelägenhet; [rättegångs] sak, mål (process); sak, parti; ~s finales ändamål ; faire ~ commune avec göra gemensam sak med; la ~ et l’effet orsak och verkan; avocat] sans ~ utan klientel; pour quelle ~hvarför? p. hvad grund? en (avec) connaissance* de ~ med sakkännedom; en désespoir de ~ när alla utvägar äro stängda; être [la] ~ de (que) ibl. vara skuld till; vanl. förorsaka, -anleda, vara orsak till,ibl. komma ngt åstad; tu en es la ~ a) du är orsaken därtill; b) i dåi. bem. det är ditt fel etc.; et pourvuoch [det] p. goda skäl skäligt, och icke utan skäl; je veux le faire, et pour ~ jag har mina skäl att göra det; à ces i betraktande häraf; la ~ est entendue ag. vi ha fått nog, hört tillräckligt; la ~ publique, la ~ de V’Êtat statens intressen; être en ~ vara p. tapeten (i fråga); en tout état de ~ huru än processen m. stå; fig. i alla händelser (fall): mettreors de ~ ställa utom allt tvifvel etc.; ibl. fritaga från skuld; sa probité est]ors de ~ höjd öfver allt tvifvel; être ors de ~ äfv. vara ifrån saken; ses héritiers ou] ayants ~ rättsinnehafvare; donnerain de ~ à qn gifva ngn rätt ; obtenirain de ~ vinna sin process;prendre en main*a ~ de qn. prendre faitt ~ pour qn taga ngns parti, ställa sig p. ngns sida, åtaga sig ngns sak; à ~ de lui för hans skull; à ~ de p. grund, med anledning af ibl. med hänsyn till, för ... skull; à ~ de cela därför, fördenskull. À ~ que konj. emedan, af det skäl att.
1. causer, 1:1,tr. förorsaka, -anleda,ibl. komma åstad ; ådraga [qc à qn ngn ngt] ; ~ [un plaisir à qn äfv. göra.
2. causer, 1:1,itr. samspråka, -tala, prata, konversera; F pladdra, sladdra, skvallra; ~
chassespolitique*, de choses* et d’autres språka, tala om jakt, politik, ditt och datt, hvarjehanda; on en cause folk talar (det pratas) därom; F [c’est] assez causé nog om den saken ! faire ~ qn få ngn att tala (utforska ngn).
causerie*, F samtal, -språk, prat, sladder, pladder, glam; kåseri,
causette*, F litet prat se föreg. ; faire la ~ prata [en stund], språka &c.
causeur, euse*, F I. a. språk-, pratsam, prat-, pladdersjuk, sladderaktig. II. s. © s. 2 causer; pratmakare, -erska etc. s. bavard.
causeuse*, soffa för två; kåsös.
causticité*, kausticitet, frätande egenskap; fig. bitande tal, bitterhet, [böjelse för] satir,
caustique, I. a.2 © brännande, frätande, kausti[s]k: fig. bitande, satirisk ) potasse* ~ kalilut. II. s. m. frätmedel, -sten. III. s.* fys. brännlinie, kaustika.
cautèle*, gam. förslagenhet, list; försiktighetsmått].
cauteleux, euse*, a. © [il]listig, illfundig, illmarig, slipad, bakslug.
cautère, 5. m. läk. frät-, brännmedel; fontanell; ~ actuel brännjärn; potentiel frätmedel ; iron. ~ royal brännmärke; pierre* à ~ frät-sten.
cautérisation*, läk. bränning med glödandejäm, frätning, kauterisering, -ation; sättande af en fontanell.
cautériser, 1:1,tr. läk. bortbränna, påsätta (öppna, taga upp) fontanell; fig. söndergnaga.
caution*, borgen, säkerhet; borges-, löftesman; [[mindre brukligt]] bourgeoise säker borgen; être ujet à ~ v. tvifvelaktig, opålitlig, osäker, miss- 114
* feminin. 2 ruaskul. ocli femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) omskrifv. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
