Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - côté ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
côté — 167 — coucher
côté, sida; håll, led, riktning, ofta väg; 0 kist-ram etc.; le bon ~ (le~ de l’endroit) rät[sid]an; s. bon; le mauvais ~ (le ~ de Venvers ) af v. g[sid] an; ~ faible svag sida (punkt) ; boktr. ~ de première*. ~ de seconde* (de deux) prima, sekundaform ; skrädd. petit ~ sida, sidstycke ; ~ avoir un faux ~ vara skeft byggd, lastad; être ort (faible) de avoir le ~ fort (faible) om fartyg: vara styf (rank); à ~ på, åt sidan, bredvid; à ~ de bred-, invid; fig. i [jäm]bredd (jämförelse) med; donner à ~ ej träffa målet ; frapper à ~ slå miste; passer à ~ d’[une difficulté kringgå, undvika; prenez à ~ gå åt sidan; le marchand] d’à ~ näst intill, här bredvid; à ses vid hs sida; de ~ snedt,p. sned, på (från) sidan; afsides, i förbigående; du ~ de från ; du ~ du nord p. norra sidan, åt norr; d’un ~ p. ena sidan; de tous på, åt ell. från alla håll, sidor\ frapper de tous ~s äfv. hugga omkring sig; de l’autre ~ ibl. i rummet bredvid; de l’autre ~ de la tombe p. andra sidan grafven; v. de l’autre ~ ibl. gå andra vägen; je vais de ton ~ jag går din väg, åt ditt håll; d’un autre ~ fig. å andra sidan, däremot; de et d’autre å ena o. andra sidan,p. båda sidor, här och där, hit och dit; de ce ~ äfv. från det hållet, hvad det beträffar; moi de mon ~ jag för min del, å min sida; du ~ paternel ell. du père p. fädernet; laisser de ~ åsidosätta etc.; lämna, öfvergifva; mettre de ~ lägga undan, afsides, å sido, af; låta hvila; regarder de ~ s. snedt, kasta sneda blickar (snegla) på; être sur le ~ligga på sidan; F ligga sjuk; fig. vara illa däran,
coteau, kulle, höjd, backe, -sluttning,
côtelette*, kokk. kotlett. COter, 1:1,tr. numrera, notera,
coterie*, kotteri, slutet sällskap,
cothurne, koturn; fig. tragedi; s. chausser.
côtier, ière*, a. (s.) kust-; navigation côtière kustfart; [pilote] ~ kustlots.
cotignac, kvittensylt.
cotillon, underkjortel, -kjol, stubb; kotiljong. COtir, 2:1,tr. P F stöta, skada frukt,
cotisation*, taxering &c s. följ.; sammanskott, andel, bidrag,
cotiser, 1:1,tr. taxera, beskatta,s. ~ göra sammanskott (repartisera).
cotissure*, stött ställe, fläck genom stötning p. frukt,
coton, bomull[sgarn] ; ludd, fjun; ~ à bâtir tråckeltråd; poudrebomullskrut; jeter son du ~ ludda [afj sig; F il jette (file) un mauvais ~ fig. det går utför, bär åt skogen med h.; F élever, mettre qn dans du ~ klema, kela, skämma bort ngn.
cotonnade*, bomullstyg, -väf.
cotonné, ~e*, pp. s. följ.; om bår: ullig, krusig,
cotonner, 1:1,itr. ludda, rugga sig. s. ~ betäckas med fjun; ludda sig.
cotonneux, euse*, a. luddig, fjunig; träig.
1. cotonnier, bomullsbuske.
2. cotonnier, ière*, a. bomulls-.
côtoyer, 1:17,tr. gå bredvid ngn, vid ngns sida; gå, fara, segla utmed,följ. längs efter [och tätt intill] kusten.
cotre, [[sjöterm]] kutter. COtret, © risknippa, bunt med stickor; vedsticka; F P påkolja, smörj,
cottage, villa, landställe (stuga); grufstuga.
COtte*, gam. kjortel; gam. [[militärisk term]] ~ d’armes* vapenrock; ~ de mailles* pansarskjorta. COtuteur, trice*, medförmyndare, -erska.
COtyle*, antik. rymdmått = 0, 27 liter,
cotylédon, bot. hjärtblad.
cotylédoné, ~e*, a. bot. försedd med hjärtblad. COU, hals; tour de ~ halsbindel; avoir] au ~ [un collier etc. kring, om (på) halsen; couper le ~ à qn hugga nacken af ngn; sauter qn au ~ falla (flyga) ngn om halsen; se casser le ~bryta halsen (nacken) af sig ; F falla och skada sig; prendre ses jambes* à son ~ lägga benen p. nacken, gno sin (i) väg.
couard, ~e*, s. m. (a.) © F pultron, feg, rädd [stackare], kruka, mes.
couardement, adv. fegt, som en kruka &c s. föreg,
couardise*, F feghet, mesaktighet &c.
couchant, a. (s.) nedgående [sol]; väster; gg. aftagande; chien ~ rapphönshund; F faire le chien ~ auprès de qn krypa inför ngn etc.; ~ relèvement du ~ aftonpejling; au soleil ~ vid solnedgången; être au ~ ligga åt väster; être, toucher à son ~ fig. börja aftaga, slappas, vara i nedgående etc.
couche*, I. bädd, säng[ställj, läger; underlag; geol. lager, hvarf, skikt, bädd; trädg. drifbänk, [trädgårds]säng; blöja (linne) för barn; 0 mur.,mål. be-, anstrykning; forgyii. grundning; timin. underlag, bäddning; ~ ligneuse saf-ring; donner une ~ à qc [be]stryka ngt en gång. II. ofta i pl. barnsäng (nedkomst) ]faire une fausse ~ få missfall; femme* en ~ barnsängskvinna; faire ses ~s, être en ~ ligga i barnsäng; mourir en ~s dö i b. [de efter] ; relever, sortir de komma upp ur b. COUChé. se coucher; être ~ ligga; hafva gått till hvila, till sängs; s. tenir ~ ligga,
couchée*, natthärberge, -läger, -kvarter. 1. coucher, 1:1,I. tr. [ned]lägga, nedslå; lägga (föra) till sängs; [ned]böja, luta, lägga på sned, kröka, vika; belägga, be-, anstryka; mål. äfv. grunda, anlägga; spelt, våga, sätta ut [dix francs sur tio fr. på] ; ~ par écrit uppsätta skriftligen, uppskrifva; ~ dans [un contrat införa i; ~ en joue" sikta, lägga an på; fig. lura p. (ej förlora ur sikte, observera); ~ qn par terre* slå, sträcka ngn till marken,s. couché. II. itr. ligga (sofva), tillbringa natten, ligga, hvila öfver, ha nattkvarter; faire ~ ofta få ngn i säng; chambre*
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
