Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - doublé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doublé — 224 — douter
linie; [[militärisk term]] fusil ~ dubbelbössa; lettres*] boktr, sammangjutna; ~ nœud hårdknut; tenue* des livres] en partie* ~ italienskt, dubbelt; ~ sens dubbelmening. II. s. m. två-faldt, dubbelt s. mycket [de som] ; dubbla summan; duplett (afskrift); teat. dublör; ~ ~ d’un filin bukten af en ände; mettre en ~ vika dubbelt; au ~, en ~ dubbelt [så mycket], i d. mått; F je n’en donnerais pas] un ~ © ett öre; fait en ~ af detta kontrakt etc. äro tvenne lika lydande exemplar upprättade. III. s.* zool. första magen hos idisslande djur. IV. adv. dubbelt,
doublé, ~e*, pp. (a.) fördubblad &c s. doubler; mat. raison doublée kvadratförhållande,
doublé, s. m. biij. dublé; [[teknisk term]] ~ d’argent, d’or guld-, silfverpläter.
doubleau, [[teknisk term]] tim. underlag[sbjälke].
doublement, I. adv. dubbelt; i d. afseende, på d. sätt. II. s. fördubbling &c s. följ.
doubler, 1:1,I. tr. fördubbla; fodra kläder [de med]; lägga, vika dubbel; ~ segla förbi, omkring, dublera; teat., biij.,boktr. dublera; ridk. vända rätt upp ; [[teknisk term]] tvinna löst, sno; för-hyda, -stärka, ~ äfv. dubbla; ~ le pas påskynda sina steg, gå fortare; ~ [une classe vara kvarsittare i. II. itr. fördubblas [de valeur* värde], se ~ fördubblas &c-, skiljas i tu.
doublet, juvel., dublett; spelt, allor; biij. dublé.
doubleur, euse*, tvinnare, -erska.
doublon, mynt: dublon; boktr. bröllop ; 0 urvällstört.
doublure*, foder i kläder; teat. sdublön; [[teknisk term]] svets-, vällrand; klufvet ställe; apprêter les ~s skrädd, skära till behören.
douce-amère* [pl. -s-s],bot. besk-, bittersöta.
douceâtre, a.2 sliskig (äcklig),
doucement, adv. sakta, långsamt ; varligt, -samt; lätt &c s. doux; ljudlöst, stilla (tyst, utan buller); i allsköns ro, i god ro, makligt; med godhet; skonsamt; F aller ~ [en besogne*], mener ~ arbeta makligt; gå varligt till väga, fara vackert med; tout ~ äfv. s. där; tämligen; F sakta [i backarna]! varligt! vackert !
doucereux, euse*, a. © sötaktig; sliskig[t söt], [socker]söt, honungslen etc.; s. [sliskigt] inställsam människa,
doucet, ~te*, a. © F småsöt, hjärtnupen.
doucettement, adv. F [helt] sakta &c se doucement.
douceur*, I. sötma, söthet; fig. mildhet &c se doux; äfv. behag; dusör (present) etc.; ~ de main* varsamhet, försiktighet ; plein de ~ ofta ljuf &c; en ~ adv. F sakta &c se doucement; ibl. från den goda sidan ; prendre] par la r>» med mildhet, lämpor. II. ~ pl. sötsaker, läckerheter; fig. artigheter, smicker, grannlåter, söta ord.
douche*, dusch [bad].
doucher, 1:1,tr. ge dusch, duscha; se faire ~ taga en dusch,
doucine*, [[teknisk term]] ett siags karnis.
doucir, 2:1,tr. [[teknisk term]] polera, slipa «pegeigiaa.
doucissage, [[teknisk term]] polering &c s. föreg,
douelle*, bågrundning p. hvalf; [[teknisk term]] tunnstaf.
douer, 1:1,tr. vanl. begåfva, utrusta [de med]; förläna [qn de qc ngn ngt] ; heureusement doué rikt begåfvad &c.
douille*, [[teknisk term]] hylsa; skaftrum etc.
douillet, ~te*, a. © mjuk, len (fin); fig. klemig, veklig, ömtålig, pjoskig, kinkig; s. kinkblåsa; s. äfv. hjärtvärmare.
douleur*, smärta, värk, plåga; sorg, lidande, bedröfvelse ; sentir des ~ par tout le corps äfv. vara öm i hela kroppen, se douloir, 3:27,föråldr. jämra sig, klaga,
douloureux, euse*, a. © smärt-, plågsam; klagande, jämrande; sjuk, öm, värkande; sorglig, bedröflig; cri ~ jämmer-, klagorop,
doute, tvifvel[smål]; aning (ovisshet, förmodan); tvekan (betänklighet, farhåga, fruktan); avoir des ~s sur qn tvifla p. ngn; être en ~ tvifla, tveka; être, mettre hors (h asp.) de ~ vara, sätta utom allt tvifvel; mettre, révoquer en ~ draga i tvifvel[smål]; hysa tvifvel om; cela ne fait ell. souffre pas (ell. il est hors) de ~ det lider intet tvifvel; des ~s s’élevèrent det uppstod tvifvel; il n’y a pas ombre* de ell. l’ombre* du ~ det är utom allt tvifvel; sans [le moindre] ~ utan [det ringaste] tvifvel; tvifvelsutan, utom allt tvifvel, helt visst; säkert, förmodligen, troligen; sans ~ äfv. mycket gärna; ibl. ja, det gör jag etc.; sans aucun ~ utan all fråga; nul ~ ell. point de ~ que cela ne soit ainsi [det lider] intet tvifvel om att s. är; hors de o,äfv. utom all fråga; il estors de ~ qu’il ne le fasse det är utom allt tvifvel att han gör det.
douter, 1:1,itr. tvifla [de på]; tveka, draga i betänkande, tvifvelsmål [de att] ; [hysa] misstro [de till]; ibl. misströsta [de om], ej förvänta [de] ; je doute qu’il vienne jag tviflar p. att han kommer; je ne doute pas qu’il [ne] vienne jag tviflar icke p. att h. k.; doutez-vous qu’il [ne] vienne tviflar ni på att h. k.?; je doute s. je partirai (oftare de pouvoir partir) demain jag tviflar på att kunna resa i morgon; je ne doute pas [qu’ilera tout ce qu’il pourra jag tviflar ej på; il est permis d’en ~ det kan vara tvifvel underkastadt, tu tal därom, sättas i fråga; ne ~ de rien äfv. F vara djärf, företagsam, tilltro sig allt; s. allt från den bästa sidan; avoir la manie de ~ de tout vara tvifvelsjuk. s. ~ de ana (förmoda, misstänka), ha en aning om ; je m’en doutais jag anade det; jag kände det p. mig; jag kunde just tro det; sans s. ~ de rienfv. intet ondt anande.
* feminin. 2 maskul. och femin. © pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
