Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gardien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gardien — 309 — gâteux
gardien, ~ne*, s. (a.) beskyddare (-ande), vårdare, -arinna; vaktare, -erska ; fångvaktare, -knekt, -förare; ~-(ell. ~ en) chef bevakningsbefälhafvare ; ~ de phare fyrvaktare ; de la paix poliskonstapel; ånge ~ skyddsängel.
gardon, zool. mört = Leuciscus rutilus L.
1. gare,interj. F s. upp! ur vägen! akta er [för stryk, följderna etc.] ! sans dire (crier) ~ utan att säga till eii,s. upp ; bnrdns (bus bas); ~ les coups akta dig för stryk; ~ la tête akta hufvudet; ~ à lui qui s. moquera, de lui jag råder ingen till att drifva gäck med h. ; Gud nåde den som drifver g. medh.
2. gare*, S. Station i kanal etc. för förbipassering af fartyg; jämv. bangård, station; chef de ~ stationsinspektor.
garenne*, kaningård; lapin de ~ halftamkanin,
garennier, kaninvaktare.
garer, 1:1,tr. stanna och förtöja fartyg vid en station,s. 2 gare*; ~ [un train de bois fastbinda. s. ~ lägga sig undan för att ge rum; F akta sig, gå ur vägen [de för].
Gargantua, utter. Gargantua; Ag. storätare.
gargariser, 1:1,tr. gurgla, skölja,s. ~ g. sig.
gargarisme, gurgelvatten ; gurglande, -ing.
gargotage, F P illa lagad, osnygg mat.
gargote*, sämre serveringsställe, spisningslokal; föraktl. syltkrog.
gargoter, 1:1,itr. äta p. sämre spisningslokal; F äta osnyggt,
gargotier, ière*, en som håller spisningslokal; F dålig kock, koksa,
gargouille*, ark. kattoxe.
gargouillement, kurrande i magen etc.
gargouiller, 1:1,itr. F P plaska i vatten,
gargouillis, F vattnets skval ur röret p. en takränna,
gargousse*, [[militärisk term]] artill. kardus.
gargoussier, [[militärisk term]] artm. [kardus]koger.
garigue*, [[mindre brukligt]] ouppodlad mark, hed.
garnement, F galgfågel, odåga, liderlig sälle.
garni, ~e*, pp. (a. o. s. m.) försedd, besatt [de med] s. följ.; bien ~ välförsedd; ibl. fullsatt; späckad ; peau de s. lainé skinn med ullen på; épi bien ~ fullt, väl matadt ax; [hôtel] maison rum för resande; möblerade rum ; loger en en chambre nue hyra (bo i) möbleradt rum.
garnir, 2:1,tr. förse [de med] ; garnera, pryda, besätta, bekläda, stoppa etc.; möblera; fodra; [upp]fylla; kläda, påtackla; ~ au (le) cabestan lägga till spels,s. ~ förse sig &c; [upp]fyllas [de med]; taga för sig; försvara sig [contre mot]; la salle s. garnit lentement sälen blir s. småningom full.
garnisaire, soldat, som inkvarteras hos tredskande skattskyldiga för att tvinga dem att betala.
garnison*, [[militärisk term]] garnison, besättning; [ville* de] ~ garnisonsstad; être en ~ ligga i garnison,
garnisonner, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] tjänstgöra som besättning ell. garnison i, besätta.
garniture*, garnering, tillbehör, prydnad; [bord] upp sats; garnityr, foder; beslag på gevär etc.; ~ klädsel; tillbehör (tackling etc.) till mast, rå, segel m. m.; maskinpackning; 0 steg [en plomb bly-] ; boktr. format å form; ~ de cheminée* spiselprydnader; ~ de lit sängkläder ; [[sjöterm]] atelier de la ~ tackelkammare; boktr, composition* des formatgöring.
1. garou, i uttr. loup-~ varulf.
2. garou,bot. tibast.
1. garrot, manke; le ~ de selle* främre sadelbågen.
2. garrot, [[teknisk term]] [vrid]kafle, packkäpp; i Spanien: le [supplice du] ~ strypningsstraffet.
garrotter, 1:1,tr. [bastaoch] binda [med starka tåg], slå i band; fig. F binda händerna p. ngn. gärs, F gosse, yngling,
garus, ett siags magdroppar. Gascon. ~ne*, folkn. gascognare, -iska.
gascon, ~ne*, a. geogr. gascognisk; eg. F skrytsam; s. m. F skräflare, skrodör, storskrytare; en ~ äfv. utan att blottställa sig.
gasconisme, gascogniskt talesätt, uttal,
gasconnade*, F skräfvel, skroderande, skryt; dire, faire des ~ skräfla &c s. följ.
gasconner, 1:1,itr. tala med eiier härma gascognisk accent; fig. F skräfla, skrodera, [stor] skryta.
Gaspard, dopn. Kasper.
gaspillage, F slöseri, oordning,s. följ.; tout est au ~ [dans cette maison allt går vind för våg, slösas bort.
gaspiller, 1:1,tr. F vräka om hvartannat; oftare förslösa, slösa, öda, plottra, vräka bort. aaSDiileur,euse*, F slösare, -erska &c s. föreg, gäster,läk. buk, underlif; måge.
gastéropodes, pl. zool. bukfotingar.
gastralgie*, läk. magåkomma, -lidande,
gastrique, a.2 mag-, gastrisk; s.* anat. magpuls-åder.
gastrite*, läk. maginflammation,
gastronome, F läckergom, -mun.
gastronomie*, F finare matlagning,
gastronomique, a.2 gastronomisk,
gâté, ~e*, pp. ar gâter; om frukt, kött etc. skämd, skadad, ankommen; enfant ~ bortskämdt barn, morsgris; skötebarn,
gâteau, kaka, bakelse; ~ de miel honungskaka; fig. F avoir part. au ~ få sin beskärda del; partager le ~dela vinsten,
gâte-enfant [pl. ~s] F en som klemar med barn.
gâte-métier , [[pl. lika]] F bönhas, fuskare,
gâte-papier [pl. ~s] F skribler, kluddare.
gâte-påte [[pl. lika]] , F fig. fuskare, klåpare.
gâter, 1:1,tr. skämma (klema) bort, förstöra, -därfva, -fuska; skada; fläcka, smutsa ned; ce qui ne gâte rien men det skadar [ju] inte; s. gâté,s. ~ skämmas, bli skämd &c.
gâte-sauce 0, F dålig kock.
gâteux, euse*, a. © besvärlig patient, för hvilken fordras vissa renlighetsåtgärder.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
