Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gatte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gatte — 310 — gélif
gatte* ~ vattenbalk.
gattilier, växtsiägtet Yitex.
gauche, I. a.2 © vänster; skef, sned, vind; vresig om timmer; fig. tafatt, tölpig, fumlig, bakvänd, klumpig; à main* ~ p. vänster hand; le côté ~ poiit. vänstern; etve ~ äfv. bära sig fumligt &c åt. II. s. vänster [hand, sida, del, flygel] ; à ~ till vänster,p. v. hand,v. om; à s. o,p. hs vänstra sida, till vänster om h. ; à droite* et à ~ äfv. åt alla sidor; passer Värme* à ~ taga geväret i v. hand. F P bita i gräset; prendre à sur s. taga af till v.; fig. F donner à ~ förplumpa sig, bära sig bakvändt åt; membre de la ~ vänsterman; l’extrême ~ poiit. yttersta vänstern. III. s. m. tafatthet; 0 timin. bukt, skefhet; avoir, prendre du ~ blifva buktig, skef; il est d’un ~ han är ovanligt tafatt &c,s. tafatt s. t
gaucher, ère*, a. (s.) vänsterhänd.
gaucherie*, F tafatthet &c s. gauche 1; dumt streck; chez ell. l’étrangetê* sauvait la ~ det egendomliga öfverskylde hos h. det tafatta, det egendomliga hos h. hindrade h. från att synas tafatt,
gauchir, 2:1,itr. böja sig undan, vika åt sidan; fig. F gå smygvägar, ~ vinka, ej gå uppriktigt till väga; göra und[an]flykter; 0 slå, kasta, skefva sig.
gauchissement, böjning åt sidan, undvikande rörelse ; F svinkande &c se föreg. ; 0 vindil et, buktning &c.
1. gaude*, Vau = Reseda luteola L.
2. gaude*,ell. [plat de] majsvälling. se gaudir, 2:1,gam. muntra sig; göra narr [de af],
gaudissard, skämtare, spefågel, rolighetsmakar e.
gaudriole*, tvetydigt skämt, berättelse,
gaufrage, gofïrerande, -ing.
gaufre*, honungs-, bikaka; våffla.
gaufrer, 1:1,tr. goffrera; tôle gaufrée 0 korrugerad järnplåt,
gaufreur, euse*, en som gofïrerar.
gaufrier, våffeljärn, gaufrure*, goftrering.
Gaule*, geogr. la les Gallien,
gaule*, stör (stång); ridspö; ~ d’enseigne* flaggspel akterut,
gauler, 1:1,tr. nedslå frukt, med stör.
Gaulois, ~e*, folkn. galler, -iska; fig. F bon, vrai ~ hedersman,
gaulois, ~e*, a. (s. m.) gallisk; fig. F gammaldags [talesätt, uttryck] ; esprit ~ allt för stor frihet etc. ; gaieté ~ äkta fransk munterhet,
gaupe*, F P slampa 0. d. se gausser, 1:1, F P göra narr [de af],
gausserie*, F P skämt, gyckel,
gausseur, euse*, F P s. spefågel, gycklare, -erska; a. spefull.
Gauthier, dopn. Valter. gåve, © fors i Pyrenéerna.
gaver, 1:1,tr. F P stoppa, [full]proppa [qn de qc ngn med ngt,ngt i ngn],
gavion, F P strupe, kräfva,
gavotte*, gammal dans: gavott.
gaz, gas, -verk, -bolag, -lysning; usine* à ~ gasverk; à la lumière du ~ vid gassken; au ~ med gas; s. bec; ~ hilarant lustgas,
gaze*, gas, flor.
gazéifier, 1:1,tr. förvandla till gas. s. ~ förvandlas till gas, antaga gasform,
gazéiforme, a.2 gasformig,
gazelle*, zool. gasell.
gazer, 1:1,tr. öfverdraga med flor ell. gas; fig. mildra, beslöja ngt för fritt, oanständigt,
gazetier, vanl. förakti. tidningsskrifvare, [[mindre brukligt]] -kolportör.
gazette*, gammal ell. ngt förakti. tidning; fig. F skvallersyster,
gazeux, euse*, a. gasartad.
gazier, gasarbetare.
gazomètre, kem. gasmätare, [[teknisk term]] -klocka, -behållare.
gazon, gräs, -matta, -vall. -torfva; ~ grästorf.
gazonnage, torfsättning.
gazonnant, ~e*, a. som bildar gräsvall,
gazonnement, beläggning med grästorf &c s. följ.
gazonner, 1:1,tr. belägga med grästorf, göra till gräsvall,
gazouillement, kvittrande, -er; sorl &c s. följ.
gazouiller, 1:1,itr. kvittra; sorla, porla; lalla, jollra; F P pladdra.
gazouillis, [[mindre brukligt]] s. gazouillement.
geai, zool. nötskrika; ~ de Sibérie* lafskrika; c’est le ~ paré des plumes* du paon h. lyser (prunkar) med lånta fjädrar,
géant, ~e*, I. s. jätte, -inna, rese ; à pas de ~ med jättesteg; taille* de ~ reslig växt. II. a. jättelik, reslig.
Gédéon, bibl. Gideon,
géhenne*, gehenna,
geignant, a. F kinkande &c s. följ.
geindre, 4:16,itr. F kvida, pusta, stånka, gnälla, kinka, pjunka.
gel, frost, -skada,
gélatine*, gelatin,
gélatineux, euse*, a. gelatinartad.
gelée*, frost; kokk. gelé; ~ blanche rimfrost; ~ de pomme* äpplegelé.
geler, 1:5,I. tr. förvandla till is, bringa till frysning; frostskada; kyla ut, isa; être gelé vara förfrusen, frostbiten &c, iskall. II. itr. [till]frysa (isbeläggas); kala; frysa [till is en. ihjäl]; bortfrysa, skadas af frost. III. impers., il gèle det fryser; il gèle à pierre* fendre det fr. s. att det smäller i knutarna, det är smällkallt; il a gelé blanc det har varit rimfrost; il a gelé tte nuit äfv. det har varit frost i natt. s. ~ [till-, för-] frysa.
gélif, ive*, sprucken (en. som kan söndersprängas) af köld.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
