Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hangar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
‘hangar — 329 — ‘hasardé
‘hangar, skjul, lider.
‘hanneton, zool. ollonborre; fig. F [étourdi comme] un ~ en visper.
‘Hanovre, geogr. Hannover.
‘Hanovrien, ~ne*, folkn. hannoveran, -anska.
‘hanovrien, ~ne*, a. hannoveransk.
‘Hanse*, la ~ Hansan ell. hanseförbundet.
‘hanséatique, a.2 hanseatisk, hanse-; ville* ~ hansestad.
‘hanter, 1:1,tr. (itr.) flitigt umgås [med], besöka, gå ofta [till, i etc.]; ~ les cabarets ha sitt tillhåll p. krogar; dis-moi qui tu hantes et je te dirai qui tu es säg mig med hvem du umgås och jag skall säga dighvem duär; c’est une maison hantée det spökar där i huset.
‘hantise*, F [[mindre brukligt]] förtroligt umgänge.
‘happe*, [[teknisk term]] axelskena; krampa.
‘happelourde*, oäkta ädelsten.
‘happer, 1:1,tr. F snappa åt sig (hugga); fig. äfv. gripa, knipa.
‘haquenée*, [[mindre brukligt]] passgångare; aller sura ~ des cordeliers © resa med apostlahästarna.
‘haquet, långvagn, -kärra; vindragarkärra; [[militärisk term]] ~ [à ponton] pontonvagn.
‘haquetier, åkare med långvagn &c s. föreg.
‘harangue*, högtidligt tal; F äfv. oration.
‘haranguer, 1:1,tr. (itr.) hålla tal [till]; F tala vidt och bredt.
‘harangueur, en som håller tal; F äfv. pratmakare.
‘haras, stuteri.
‘harasser, 1:1,tr. uttrötta, -släpa, -matta; tröttköra.
‘harceler, 1:5,tr. oroa, ofreda; reta.
‘harde*, I. jäg. skock, flock. II. koppelrem för 4 o. 4 ell. 6 o. 6 hundar.
‘harder, 1:1,tr. sammankoppla s. föreg.
‘hardes*, pl. [gång]ldäder.
‘hardi, a. djärf; ibl. äfv. dristig; ~ à juger djärf, rask i sitt omdöme.
‘hardiesse*, djärf-, dristighet; djärft uttryck; d’une grande ~ äfv. mycket djärf; avoira ~ de äfv. vara nog djärf att.
‘hardiment, adv. djärft, dristigt;rentut;tryggt.
‘harem, harem.
‘hareng, sill; la pêche des au ell. du ~ sillfiske; s. caque*.
‘harengaison*, sillfiske, -tid.
‘harengère*, [fisk]månglerska; F äfv. käring.
‘hargneux, euse*, a. arg, ilsken.
‘haricot, böna; blancs hvita bönor; ~ nain krypböna; rouges bruna bönor; ~s verts tur[ki]ska bönor.
‘haridelle*, skinkmärr,
harmonica, glasharmonika.
harmonie*, harmoni, -lära, välljud, väl-, samklang; fig. äfv. öfverensstämmelse; en-, samdräkt, enighet, sämja; samstämmighet [de hos]: musique* d’~» blåsinstrumentmusik; table* d’~ resonnansbotten.
harmonieux, euse*, a. @ harmonisk, samstämmande, -ig.
harmonique, a.2 © mus.,mat. etc. harmonisk,
harmoniser, 1:1,tr. göra harmonisk. harmoniera (öfverens-, samstämma),
harmoniste, harmonikännare etc.
harmonium, orgelharmonium.
‘harnachement, betsel, sadel och seltyg; eg. löjlig utstyrsel; magasin du ~ sadel- och seltygsmagasin.
‘harnacher, 1:1,tr. sela p. ; sg. F utstyra, -spöka. se ~ spöka ut sig.
‘harnais ell. [[mindre brukligt]] charnois,ford. full rustning; harnesk; ~ fullständig sadelmundering; seldon, remtyg; ~ de devant försele; ~ à poitrail, à bricole* brösta; cheval de ~ körhäst; s’échauffer en son harnois fig. förifra sig, bli het; endosser le harnois gå i krigstjänst; fig. F påkläda sig ämbetsdräkt, etc. ; blanchir, vieillir sous le harnois gråna under vapen, i tjänsten.
‘haro, F crier ~ sur qn bryta stafven öfver ngn.
harpagon, girigbuk. se charpailler, 1:1, F gam. kif vas, träta, gräla.
‘harpe*, harpa; mus. [[teknisk term]] bindsten, förtagning; jouer de la [[mindre brukligt]] pincer [de] la ~ spela, knäppa p. harpa.
‘harpé, ~e*, a. jäg., bred öfver bröstet o. smal om lifvet.
1. charper, 1:1,itr. [[mindre brukligt]] F knipa hårdt om, krama, klämma,s. ~ komma i handgemäng.
2. charper, 1:1,itr. ridk. Spatta, lyfta ena bakbenet högre än det andra.
‘harpie*, myt. harpya; fig. rofgirig människa, girigbuk; F argbigga, ragata.
‘harpiste, 5.2 harpspelare, -erska.
‘harpon, harpun; [[teknisk term]] murankar.
‘harponner, 1:1,tr. harpunera.
‘harponneur, harpunerare.
‘hart*, vidja; ford. galgrep.
‘hasard, slump (händelse, tillfällighet, lycka, öde); fara, våda, äfventyr; [coup de] ~ lyckträff; jeu de ~ hasardspel; c’était du det var en slump &c; au ~ p. måfå, på vinst och förlust, i vädret, som det faller sig, i ell. ur högen; au ~ de med fara för, att; courir le ~de, courir ~ löpa fara [att] ; riskera, våga; courir au ~ äfv. utan mål jaga fram ocn tillbaka; mettre qc au ~ låta ngt bero af en träff, slump, låta slumpen afgöra ngt; rassemblés au ~ äfv. hoprafsade; il faut donner qc au ~ man kan icke förutsätta allt; à tout ~ i alla händelser, i hvad fall som helst; [meuble etc. de] ~ möbel etc. som man kommit öfver för godt pris; par af en slump händelse-, tillfälligtvis; s’y trouver par ~ ibl. råka vara närvarande; jeter unmot par kasta fram ett löst ord.
‘hasardé, ~e*, pp. (a.) vågad, djärf; om kött-, något ankommet; blond ~ rödgult, -aktigt hår etc. (ljusgult som stöter i rödt).
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
