Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - matines ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matines — 409 — mécanique
dagen; de toute la ~ p. hela f.; F dormir la (en .faire) grasse ~ sofva till långt fram (in) p. [ljusa] dagen, ligga och dra sig.
matines*, pl. katolsk ottesång.
matineux, euse*, a. tidig [om morgnarna ell. af sig], tidigt uppe, morgonfrisk.
matinier, ière*, a. morgon-,
matir, 2:1,tr. [[teknisk term]] mattslipa, göra matt.
matoir, [[teknisk term]] mattpuns.
matois, ~e*, a. (s.) F [bak]slug, slipad, klipsk, fiffig [människa etc.] ; fin ~ ätv. filur, lufver.
matoiserie*, F [bak]slughet &c s. rareg. ; knep.
matou, stor outskuren katt; fig. F P otäck karl.
mât-pilote [pl. -s-s], ~ inseglingsmärke p. land för inlotsning af fartyg.
matras, kem., ett slags kolf ; flaska,
matricaire*, bot. kamomillblomster = Matricaria chaniomilla L. ; mattram = M. parthenium L.
matrice*, I. s. anat. lifmoder; [[teknisk term]] dyna, press-ring, [präglings]stämpel, stamp: boktr. etc. matris; förvaitn. längd (liggare, matrikel). II. a. [[mindre brukligt]] moder-, stam-, grund-,
matricule*, [inskrifning i, utdrag ur] matrikel,
matrimonial, ~e*, a. jur. äktenskaplig, giftermåls-.
matrone*, gam , ~ sKamts. matrona,
mattage, [[teknisk term]] diktning, stukning af plåt.
matte*, [[teknisk term]] skärsten, oren metall efter första smältningen; ~ cuivreuse råkoppar; ~ de plomb bly [skär]sten. ~ ätter, 1:1,tr. [[teknisk term]] dikta, stuka plåt.
Matthieu, bibl. [saint] ~ Matteus,
mattoir, [[teknisk term]] dikt-, stukmejsel.
maturatif, ive*, a. (s. m.) läk. dragande [medel],
maturation*, mognande äfv. läk.
mâture*, samtliga master, resning, rigg.
maturité*, mogenhet, mognad, -ande &tr. «g.; f\j de påge mogen ålder; ~ de jugement moget omdöme; avec ~ med m. öfverläggning; en ~ mogen; venir à ~ mogna, bli mogen.
matutinai, ~e*, a. [[mindre brukligt]] morgon-.
maudire, 4:29,tr. förbanna, -döma.
maudisson, gam. F förbannelse.
maudit, ~e*, pp. (a. o. s.) fördömd, -bannad; usel, odräglig,
maugréer, 1:1. itr. banna (svärja),
maupiteux, euse*, a. F faire le ~pjunka.
Maure, esque*, folkn. mor, -isk kvinna,
mauresque, a.2 morisk (oftare moresque).
Maurice, s. m. dopn. Maurits; ~ * geogr. [l’ile*] nv ön Mauritius.
Mauritanie*, geogr. Mauritanien,
mausolée, grafvård, mausoleum; orätt: katafalk,
maussade, a.2 © trumpen, tvär, butter; tråkig; ibl. otreflig; om väder äfv. ruskig,
maussaderie*, trumpenhet &c s. föreg,
mauvais, ~e*, a. (s. m., adv.) dålig, elak, ond, skadlig, menlig [à, pour för]; s. affaire grâce*, languemine*, etc. ; F P bête elakt stycke; faire un ~ emploi de äfv. illa använda; ~efoi oredlighet; c’est ~ genre det är simpelt; habitude äfv. ovana; honte falsk blygsel; c’est une heure [pour lui parler det är en olämplig tid, stund; dans un ~ moment i en olycklig stund; le ~œil onda ögon ; j’ai pass. un ~ quart d’heure* jag har haft en svår stund; prendre en part. trouver ~ illa upptaga, tycka illa vara; il est dans une passe det står illa till (ser illa ut) för h., han är illa däran etc.; il fait ~ [temps] det är fult väder; les temps sont ~ det är dåliga tider; ~e tête brushufvud, vildhjärna; faire ~ visage à qn visa sig onådig mot ngn ; F il a du bon et du ~ h. har både goda och dåliga sidor, det finns både godt och ondt hos h. ; sentir ~ lukta illa; <i>il faitr\> marcher</i> det är svårt, farligt att gå.
mauve*, bot. kattost; grande ~ röd kattost = Malva sylvestris L. ; petite ~ = Malva rotundifolia.
mauviette*, zool. sånglärka; kokk. kramsfågèl; manger comme une ~ äta som en fluga,
mauvis, zool. tofslärka = Aiauda cristata; rödvinge-trast = Turdus iliacus.
Maxence, bist. Maxentius.
maxillaire, a.2 anat. käk-,
maxime*, grundsats, -regel, maxim.
Maxime, hist. Maximus.
Maximien, hist. Maximianus.
Maximilien, hist. Maximilian.
Maximin, hist. Maxi minus. maximum [pl. maxima], le ~högsta graden, priset etc. ; ~ de la densité de l’eau* vattnets största täthet; au ~ äfv. högst.
Mayence*, geogr. Mainz.
mayonnaise*, kokk. majonnäs-, oljesås (skarp sås),
mazagran, [svart] kaffe i glas [mevatten],
mazarinade*, satir mot Mazarin,
mazarine*, kokk. tartelett med mandelfyllning,
mazéage, [[teknisk term]] raffinering, omsmältning aftackjärn.
mazerie*, [[teknisk term]] [foyer de] ~ rännverkshärd.
mazette*, F skinkmärr, hästkrake; fig. krake, stackare.
me, pron. pers. [åt, för, till] mig; ~ voici, ~ voilà här är jag etcfais-m’en sortir hjälp mig att komma därifrån, ifrån saken,
meâ-culpå, dire, faire son ~ erkänna sitt fel.
méandre, en flods slingring, krökning, bukt.
méat, anat. gång; f\j auriculaire ell. auditif hörselgång.
mécanicien, (~ne*), mekaniker, -us; maskinist; maskinarbetare (-sömmerska); järn v. lokomotivförare ; ~ principal lokomotivförman ; ingénieur ~ maskiningeniör; i. ~ en chef maskindirektör,
mécanique, I. s. mekanik; mekanism, maskin[eri] ; fait] à la ~ med maskin, maskin-. II. a.2 © mekanisk, maskinmässig; maskin-; fig. äfv. handtverks ~ ässig; les arts handtverk[en], slöjd[er] ; boktr. releveur ~ själfemottagare.
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
