Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Ninive ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ninive — 440 — noix
Ninive*, geogr. Ninive.
Ninivite, s.2 folkn. ninivit, -iska.
Niobé*, myt. Niobe. nippes* Lsäiian i sing.], kläder, möbler, grannlåter, nipper; F P paltor, gammalt linne,
nipper, 1:1,tr. utstyra, utrusta (se ~ sig),
nique*, i F uttr. fairela ~ à slå en knyck på näsan,p. nacken åt ngn; sätta sig öfver; vanl. ge ngn en god dag.
nitouche*, F sainte ~ sipp, -a.
nitrate, m. kem. salpetersyradt salt,s. azotate.
nitre, m. kem. salpeter [brut rå],
nitreux, euse*, a. kem. salpeteraktig, -artad, -haltig; acide ~ salpetersyrlighet.
nitrière*, salpetergrop, hög af salpeter jord; ~ artificielle salpeterlada.
nitrification*, kem. salpeterbildning ; förvandling till salpeter,
nitrique, a.2 kem. salpeter-; acide ~ salpetersyra,
nitrogène, m. kem. [[mindre brukligt]] kväfve,
nitroglycérine*, nitroglycerin,
niveau, jämn, vågrät yta ell. linie; nivå äfv. ag.; [jämn]höjd, ståndpunkt (horisont, synkrets); ~ [à bulle* d’air] vattenpass; ~ [de maçon] lod mall; ~ de l’eau* vattenstånd, -linie; ~ d’eau* afvägningsinstrument; robinet, tube de ~ d’eau* profvar-kran, -rör; indicateur de ~ vattenståndsmätare; passage à ~ järnv. vägöfvergång i banans pian; au ~ de, de ~ avec i jämnhöjd med; fig. äfv. jämngod (lika god) med; au ~ du sol jäms med marken; fig. être au même ~ stå p. samma ståndpunkt, vara lika goda; être u ~ de äfv. ibl. vara afpassad efter, lämpa sig för; mettre de ~ bringa i jämnhöjd, göra jämnhög; au-dessus du ~ de la mer öfver hafsytan,
niveler, 1:5,tr. afväga [med vattenpass]; nivellera (planera), af-, utjämna äfv. fig.
niveleur, afvägare; nivellör (planerare); poiit. radikal jämnlikhetsifrare.
nivellement, afvägning &c s. niveler.
nivôse, m. »snömånad» fr. d. 21 dec. till d. 19 jan.
nobiliaire, s. m. adelsmatrikel, -kalender, ättartaflor; a.2 adels-, adlig,
noble, I. a.2 © adlig, adels-, förnäm; fig. ädel; fysiol., les parties* de ädlare delarna; bien ~ frälsegods, säteri. II. s. m. adelsman, ädling; le. ~ äfv. det ädla (höga),
noblesse*, adel[skap, -sstånd]; fig. äfv. ädelhet; ~ d’âme* själsadel,
noce*, gifte[rmål] i denna bet. endast i pl.) bl"Öl-lop[sfest, -högtidlighet; -gäster, -folk, -skara], förmälning, biläger ; garçon de la ~ marskalk (brudsven, -riddare); être de de ell. à la ~ vara p. bröllop [et] ; n’être pas à la ~ F P ej ha s. roligt; F P faire la ~ rumla, »festa»,
nocer, 1:12,itr. F P rumla, »festa»,
nocher, poet. färjkarl, styrman,
noctambule, a. (s.}2 nattvandrande, -are, -erska.
noctambulisme, natt-(sömn)vandring,
nocturne, a.2 nattlig ; natt- ; ibl. [som sker] om natten; s. m. mus. nocturne,
nodal, ~e*, a. fys. nodal-; ligne ~e nodallinie.
nodosité*, knöl, -ighet.
nodule, m. anat. liten knöl.
nodus, läk. [ben-, led]knöl.
Noé, bibl. Noak.
Noël, jul[helg, -högtid, -fest];; noël julsång, -psalm; à la [fête* de] nu, à ~ i ell. till jul, vid jultiden, juletid. nœud, knut; rosett, bandros; kvist i trå; bot. ledknut; [led]knöl; knoge; astr. nod; fys. äfv. svängningsknut; ~ knop, stek; fig. knut, svårighet; band; coulant löpknut, rännsnara; ~ slir- ell. nyckstek; ~ simple ~ half knop; ~ de vache* käringknut, ~ -knop; faire un ~ äfv. knyta en knut, rosett; fig. former un ~ knyta ett vänskaps- etc. band ; à nus äfv. knutig &c. noir. I. a. svart (mörk; smutsig); svartblå; ~ om tågvirke: tjärad; fig. mörk i hågen, dyster; svart, nedrig; bête nue fig. F buse, fasa, förskräckelse ; blé ~ bohvete ; chambre mörkt rum; fys. cameraobscura; froid ~ gråkallt [väder] ; manière nue grav. mezzo-tinto; pomoi. muscat ~ blå muskat; pain ~ groft (surt) bröd; point ~ fig. [svart] moln; rendre ~ äfv. [ned]svärta; voir [en] ~ s. i svart; il fait nuit nue äfv. det är kolsvart. II. s. m. svart [färg], svarta; blåmärke; svart (neger); ~ animal benkol; ~ de fumée* kimrök; porter le être en ~ bära svart, vara ell. gå svartklädd; prendre le ~kläda sig i svart, anlägga sorg; ag. F faire, broyer du ~ vara mörk i hågen. III. s. mus. fjärdedels not; s. 1.
noirâtre, a.2 svartaktig.
noiraud, ~e*, F a. (s.) svartmuskig [människa],
noirceur*, svarthet, svart färg, svärta; svart fläck; ag. nedrighet, nedrig sak; la ~ de son ingratitude* hs svarta otacksamhet,
noircir, 2:1,I. tr. göra (färga, måla) svart, svartmåla, [ned]svärta äfv. fig.; [[teknisk term]] äfv. röka; fig. göra dyster, fördystra; ~ du papier sudda ned papper, skrifva [mycket om en sak] ; ~ l’esprit à qn göra ngn dyster till sinnes. II. itr. svartna, mörkna, bli svart, mörk. s. ~ svartna &c; eg. göra sig förhatlig, vanhedra sig.
noircissure*, svart fläck,
noire*, s. mus. fjärdedels not; s. noir.
noise*, F gräl, käbbel; chercher ~ à söka gräl med; avoir ~ ensemble gräla,
noisetier, hassel[buske].
noisette*, hasselnöt; couleur* [de] ~ nötbrun färg.
noix*, [val]nöt; [[teknisk term]] nöt; slakt. innanlår; ~ de gallé* galläpple; F la ~ du genou knäskålen; ~ muscade muskot[nöt] ; [[sjöterm]] ~ de robinet krankik; ~ d’un mât afsats p. en
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
