- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
478

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pêcheur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pêcheur — 478 — peine


pêcheur, euse*, fiskare; [jeune] pêcheuse fiskarflicka.


pécore*, F fä; fig. äfv. nöt.


pecque*, F [[mindre brukligt]] våp.


pectine*, pektin, gelébildande ämne.


pectiniforme, a.2 kamformig.


pectoral, ~e*, a. (s. m.) bröst-; nyttig, tjänlig för bröstet; [muscle] ~ bröstmuskel; croix


pektoral-, bröst-(biskops)kors; ~ bröstsköld för judisk öfrerstepräst ; bröststycke, -spän-ne ; läk. bröstmedel,


péculat, försnillning af allmänna medel,


pécule, m. en siafs etc. sparpenning; äfv. sparad styfver,


pécune*, gam. kontanter,


pécuniaire, a.2 penning-, peknniär.


pécunieux, euse*, a. F rik p. kontanter,


pédagogie*, pedagogik, uppfostringslära, uppfostringskonst; [[mindre brukligt]] pedagogi.


pédagogique, a.2 pedagogisk,


pédagogue, pedagog; uppfostrare; bibl. tuktomästare,


pédale*, [forfce-]pedal, tramp, -a.


pédant, ~e*, s. {a.) pedant[isk] ; skolfux, ordklyfvare; [[mindre brukligt][[mindre brukligt]]kolman,


pédanterie*, pedanteri; ibl. lärdomsskryt; lärarekall,


pédantesque, a.2 [[teknisk term]] pedantisk,


pédantiser, 1:1,itr. F uppträda pedantiskt, vara pedantisk,


pédantisme, pedantism,s. pédanterie*.


pédéraste, pederast, sodomit.


pédérastie*, sodomiteri.


pédestre, a.2 [[teknisk term]] fot-, till fots.


pédestrement, adv. i F uttr. aller ~ gå till fots.


pédicelle, m. bot. liten blomstjälk, blomskaft,


pédiculaire*, a. lusig, lus- ; 5. bot. frier (lusgräs),


pédicule, m. bot. etc. skaft [de på].


pédiculé, ~e*, a. bot. etc. skaftad.


pédicure, a. (s.) [chirurgien] ~ liktornsopera-tör.


pédiluve, iäk. fotbad, pédimane,zool. fvrhänd[t].


pédobaptisme, barndop såsom princip,


pédobaptiste, försvarare af barndop,


pédomètre, stegräknare (vanl. odomètre).


pédOnCUle, naturv. blom-, fruktskaft,ibl. fot hos armfotingar.


pédonculé, ~e*, a. naturv. skaftad.


Pégase, myt. Pegasus; fig. pegas. pehlvi (a. äfv. ~e*), le la langue pehelevi, -språket,


peigne, [hår]kam; [[teknisk term]] karda; häckla; svarfv. gängstål [mâle utvändigt, femelle invändigt]; zool. kammussla; ~ [à chevaï] mankam; un coup de ~ ett tag med kammen; donner un coup de ~ à qn kamma ngn ett tag, släta ngn i håret; fig. F P tùfsa till, illa til Ity ga ngn.


peigné, ~e*, pp. (s.) kammad &c s. följ. ; bien ~ väl ell. slätkammad; äfv. väl hållen, putsad; mal ~ äfv. okammad; s. F slusk.


peigner, 1:1,tr. kamma; häckla, karda; fig. F illa tilltyga &c se föreg. s. ~ kamma &c sig, hvarandra ; il vient un jour où les chats se peignent det kommer surt efter, en dag efter denna.


peignier, kammakare, -handlare.


peignoir, kamkofta, puderkappa; badkappa; morgonklädning, -röck.


peignures*, pl. afkammadt hår, håraffall.


peindre, 4:16,tr. mål. [af, öfver]; [öfver-] stryka; fig. beskrifva p. ett målande sätt, skildra, [af]måla; ~ en blanc hvitmåla, -mena; ~ à l’huile*, à l’aquarelle*, etc. mål. i olja, måla akvarell, etc.; beau, fait à ~ bild-, formskön; värd att målas af; il peint si mal [qu’on ne peut lire son écriture* hs piktur är s. dålig,s. ~ [af]måla sig &c-,s. ~ la barbe färga sitt skägg; F s’achever de ~ gå sin undergång till mötes, totalt förstöra sig.


peine*, straff, bestraffning; smärta (kval); sorg; oro, bekymmer; nöd, trångmål, betryck; möda, besvär (omak), svårighet; släp[göra]; ~ capitale, ~ de mort* döds-, lifsstraff; ~ disciplinaire disciplinär bestraffning; ~ ou~ ~ de vid vite, äfventyr af; sous ~ d’amende* vid bötesansvar; sous ~ de [la] mort*, sous ( [[mindre brukligt]] à ell. sur) ~ de la vie vid lifsstraff; sous les ~s de droit vid laga straff; gens de ~ arbetsfolk; homme de ~ bärare, arbetskarl; avoir [de la] ~ à ha svårt [för] att (knappast ell. med möda kunna); j’ai eu bien de la ~ jag har haft mycket besvär, att göra med att]; se donner, prendrea ~ de göra sig det besväret, omaket, den mödan att, besvära, möda sig med [att] ; s. donner dea ~ pour äfv. sträfva för [att] ; s. d. beaucoup de ~ äfv. nedlägga mycken möda; s. d.] toutes les du monde all möjlig möda; donnez-vousa ~ de vous asseoir var s. god och sitt [ned] ; s. donner dea ~ pour rien, en être pour s. ~ göra (ha gjort) sig fåfäng möda, besvär förgäfves; ce n’est påslår det är ej [mödan] vardt, det lönar ej mödan; être dans la ~ vara i trångmål (lida nöd); être [fort] en ~ de vara [mycket] orolig, bekymrad, brydd för ; faire [de la] à qn göra ngn ledsen, ondt, smärta, bekymra ngn; cela m. fait de la ~ äfv. det kostar p. mig; det var ledsamt; cela fait ~ à voir det gör en ondt att s. det; ell. m. fait de la ~ det gör mig ondt om h. (ibl. det är (var) skada p. h.); s. mettre en ~ de bekymra ell. br. sig om (fråga efter), oroa sig öfver; perdre s. ~ göra sig fåfäng möda, besvär förgäfves; ce sera ~ perdue äfv. det är visst förspilld möda, lönlöst;porter la ~ de äfv. plikta, sotaör; prendrea ~ de göra sig den mödan att; ne prenez pas cette ~ besvära er ej med det; preneza ~ de * feminin. ~ maskul. och feiniu. [[pl. lika]] pl. lika. © nä rmast motsv. @ oniski ifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free