Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pont — 511 — portant
seau à ois ous tredäckare; sur, sous le ~på ell. öfver, under däck; le ~ aux ânes geom. åsnebryggan,s. âne; F la foire n’est pas sur les ous det står [väl] inte för lifvet; il passera bien de l’eau* sous le[s][s] d’ici là det blåser många väder innan dess.
Pont, gam. geogr. le ou Pontus,
pontage, bro-, bryggslagning,
pont-aqueduc [pl. -s-s], akvedukt.
1. ponte*, värpning[stid], äggläggning; faire sa ~ lägga [sina] ägg.
2. ponte,m. spelt, ponto; punktör.
ponté, ~e*, a. ~ däckad; non ~ o däck ad.
pontée*, sjoförsäkr. sur, sous la öfver, under däck.
1. ponter, 1:1,tr. däcka.
2. ponter, 1:1,itr. spelt, punktera.
pontet, [[teknisk term]] handbygel öfver trycket p. gevär; sadel-båge.
Pont-Euxin, geogr. le ~Pontus Euxinus,
pontife, öfverstepräst; katolsk [ärke]biskop ; le souverain ~ påfven,
pontifical, ~e*, I. a. [[teknisk term]] öfversteprästerlig; biskoplig, påflig, påfve- ; revêtu de ses ornements pontificaux äfv. i full ornat. II. 5. m. ritualbok för biskopar,
pontificalement, adv. såsom öfverstepräst &c; i full ornat.
pontificat, öfversteprästs, påfves ämbete, värdighet, påfve- ell. påflig värdighet.
Pontins, a. pl. les Marais ~ Pontinska träsken,
pont-levis [pl. -s-], vindbrygga.
Pont-Neuf, br. i Paris; s. porter comme le ou vara frisk som en nötkärna, kry som en mört.
pont-neuf [pl. -s-s], gatvisa, slagdänga,
ponton, [[militärisk term]] ponton ; & flottbro till skepps kalfatring etc. ; kasseradt fartyg; ~ à mäter flytande mastkran; ~ mouilleur de torpilles* min-kranpråm.
pontonage, bro- ell. färjafgift,
pontonnier, en som uppbär bro* ell. färjafgift; [[militärisk term]] pontonier.
pontuseau, [mässingstråd hvarmed man gör] rand i papper.
pOpe, rysk, grekisk präst: pop.
popeline*, ett slags balfsiden: popelin.
poplité, ~e*, a. anat. knävecks-,
populace*, pöbel.
populacier, ière*, a. pöbelaktig, pöbel-.
populaire, a.2 [[teknisk term]] folk-, folkets, allmän, gängse, rådande bland folket; folklig, -kär, populär, allmänfattlig, för folket ell. gemene man; ibl. allmänt omtyckt; äfv. hos folket,
populairement, adv. populärt &c; äfv. i folkets mun.
populariser, 1:1,tr. popularisera, göra populär &c s. populaire; göra tillgänglig, fattlig för den stora allmänheten, vulgarisera. se~ göra sig ell. bli populär,
popularité*, folklighet &c s. populaire;
popularitet, folkgunst.
population*, befolkning, folkmängd; ibl. befolkande.
populéum, a. m. farm. onguent ~ poppelsalfva.
populeux, euse*, a. folkrik,
poracé, ~e*, a. läk. gröngul, grönaktig [som purjolök].
porc, svin; fläsk; zool. ~ domestique tamsvin = Sus scrofa domesticus Erxl. ; gardeur de ~ ~ svinvaktare, -herde; soie[s~]* de ~ borst,
porcelaine*, [äkta] porslin; ~ transparente äfv. glasporslin; four à ou ugn för porslinsberedning,
porcelainier, porslinsarbetare, porc-épic [pl. -s-s], piggsvin.
porchaison*, jäg., tiden då vildsvinet är som fetast,
porche, täckt ingång, portal, portik ; ~ en tambour vapenhus ; le ~ du [teple de Jérusalem förhuset till.
porcher, ère*, svinherde, -vaktare, -vakterska; fig. F slusk.
porcherie*, svinhus, -stia.
Porcie*, hist. Porcia.
porcine*, a. svin-.
pore, naturv. por. poreux,euse*, a. porös,
porion, [[teknisk term]] maitre ~ i Belgien: grufstigare.
porosité*, porositet,
porphyre, porfyr; farm. rifsten.
porphyrisation*, rifning p. rifsten.
porphyriser, 1:1,tr. rifva p. rifsten.
porracé, ~e*, a. s. poracé.
porreau, s. poireau.
1. port, ~ hamn; ibl. varf vid örlogsstation; <x» militaire~ de l’Etat, ~ de guerre* örlogshamn. -station; de marée* liten hamn endast tm-gänglig vid högvatten; service du ~ varfstjänst; au ~ i, till hamnen; arrivé à bon ou lyckligt [och väl] anländ, framkommen, framkommen till ort och ställe; il est arrivé au ~, il est dans le om en afliden: h. har ingått i den rätta hamnen, nått den sista h., gått hem ; conduire à bon ou sg, leda, bringa till en lycklig utgång; prendre surgir au ~ hamna, landa; fig. lyckas, hinna målet.
2. port, porto, frakt; hållning; en växts utseende; ~ dräktighet; permis de ~ d’armes* tillstånd att bära vapen; ~ d’armes* [[militärisk term]] på axel gevär; ~ de voix* mus. portamento; ~ être d’un ou de ... ha en dräktighet af; franc de ou franko, portofri; avoir ses ~s francs, la franchise du ou ha fribrefsrätt; avoir un beau ou de tête* föra (bära upp) sitt hufvud väl; avoir le ou d’une reine, un ~ de reine* föra sig som en drottning.
portable, a.2 brukbar, som kan begagnas etc.;
rente*, redevance*] ~ som bör erläggas på bestämdt ställe till fordringsägaren.
portage, bärande, -ning; bärarelön; anliggningspunkt, -ställe,
portail, portal, hufvudport med ornerad fasad,
portant, nwe*,I. a. i uttr. être bien ~ m. väl, bra,v. frisk; être mal ou v. illamående,
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
