Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - providence ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
providence — 539 — prunelle
providence*, försyn äfv. fig. F; c’est un coup de la Providence det är försynens skickelse,
providentiel, ~le*, a. © försynens, af försynen [skickad, sänd],
providentiellement, adv. genom försynens skickelse; il a échappé ~ äfv. det var en Gnds försyn att h. blef räddad,
provignement, agr. plantering genom afläggare.
provigner, 1:1,tr. agr. plantera genom afläggare; itr. föröka sig, tillväxa.
prOVin, agr. afläggare af vinstock,
province*, landskap, provins, län; la ~ äfv. landsorten; la ~ de B. provinsen B.; ~ [ecclésiastique] ordens-, klosterprovins ; accent de landsortsdialekt, brytning; gens de ~ landsortsbor; noblesse* de ~ landt-adel; il a unair de ~, il sent la ~ det märks att h. är landsortsbo, kommer från landsorten (landet), h. har ngt landtliga ell. småstadsfasoner etc. ; son accent sent la ~ det hörs [på hm,hs uttal] att h. är från 1.
Provinces-Unies*, les ~ de Förenade Nederländerna.
provincial, ~e*, I. a. landskaps-, provins-, provinsial-, landsorts- &c s. föreg.; assemblée öje (n) landsting; états provinciaux landtständer. II. s. landsortsbo; katolsk t. provinsial. prior i hufvudkloster.
provincialat, katolsk provinsials värdighet, ämbete, ämbetstid.
provincialisme, provinsialism,
proviseur, © rektor vid läroverk,
provision*, förråd af lifsmedel etc. ; handi. betäckning, öfversändande af remissa; jur.
provision, arfvode; utnämningsrätt tin prebende o. d.; fig. mängd, antal (öfverflöd); ~ [de bouche*] proviant, lifsförnödenheter, -medel, munförråd, matsäck; ~s äfv. fullmakt på en syssla; avoir s. r. de qc hafva hvad man behöfver af något ]faire ~ de förse sig med; faire ses ~ förse sig [med nödiga förråd &c] ; proviantera; faire s. ~ de bois förse sig med ved[förråd], skaffa sig sitt vedförråd; avoir une bonne ~ de patience* ha godt om, en god dosis tålamod; par ~ tills annorlunda ell. närmare bestämmes,
provisoriskt, tills vidare; F under tiden, af försiktighet.
provisionnel, ~le*, a. © provisioneli, som gäller, är, beslutes &c tills vidare, tillfällig,
provisionnellement, adv. = par provision*.
provisoire, a.2 (s. m.) © provisorisk, tills vidare bestämd (förordnad, antagen, vidtagen etc.) ; le ~något tills vidare bestämdt &c; jur. provisorisk dom; ibl. provisorium,
provisoirement, adv. provisoriskt, för tillfället, tills vidare; jur. genom provisorisk dom.
provisorat, provisorerie*. © rektorat,
provocant, ~e*, a. utmanande &c s. provoquer.
provocateur, trice*, a. (s.) utmanande &c se provoquer; [agent] ~ uppviglingsagent; c’est lui qui a été le ~ h. var den utmanande [parten].
provocation*, ut-, uppmaning [à till] &c s. följ.
provoquer, 1:1,tr. ut-, uppmana [à till]; uppväcka, egga, reta, förleda; fram-, påkalla; uppvigla, drifva [à till] ; ~ le (au) sommeil äfv. vara, verka sömngifvande ; ~ la sueur verka svettdrifvande. s. ~ utmana &c hvarandra; ådraga sig (vanl. s’attirer).
proxène, antik. proxenos (konsularagent).
proxénète, antik. underhandlare, mäklare; ~ s.2 kopplare, -erska.
proximité*, närhet, grannskap, närbelägenhet, ®; ~ de (du) sang blodförvantskap, nära skyldskap, släktskap; à ~ i närheten, i närmaste grannskapet,
prude, a.2 (s.*) sipp [människa, -t fruntimmer],
pryd, tillgjord[t blygsam] ; faire la ~ äfv. göra sig till, sjåpa sig (vara öfverdrifvet nogräknad med sådant som anses såra anständigheten),
prudemment, adv. klokt &c s. prudent.
prudence*, klokhet, försiktighet; ibl. förstånd; par [mere* de] ~ såsom en försiktighetsåtgärd; för säkerhets skull; par [des motifs de] ~ af klokhets [skäl] ; il n’y a pas de ~ à gir ainsi det är inte klokt, det är oklokt att handla så; avoir de la ~ vara klok &c; avoira ~ du serpent vara listig (klok) som enrm; manquer de ~ äfv. v. oklok, oförsiktig; [la] ~ est [la] mère* de [la] sûreté* försiktighet skapar trygghet: avec ~ äfv. klokt, försiktigt; avec peu de ~ oklokt &c; dicté par la ~ förestafvad af klok försiktighet, af omtänksamhet; ibl. förståndig.
Prudence*, Prudentia. Prudent, Prudentius.
prudent, ~e*, a. klok, försiktig; tenir une conduiteöje [dans une affaire handla klokt,
pruderie*, tillgjord blygsamhet, sipphet, pryderi; avoir unair de~ — faire la prude. prud’homie*,föråldr. ärlighet, rättskaffenhet, redlighet, klokhet, prud’homme, vanl. erfaren man. sakkunnig, fackman; i sht conseil de ~ förlikningsnämnd [väld af arbetare och arbetsgifvare],
prune*, plommon; ~ de Monsieur herreplommon; ~ de Sainte- Catherine, ~ d’Agen katrinplommon; ~ d’Allemagne* Tysklands allmänna sviskon; viennent les ~s till sommaren, nästa s.; F P pour des för intet, för ~ skull.
pruneau, [torkadt]katrinplommon; ibl. sviskon; eg. F brunhyad människa,
prunelaie*, plommonträdgård, -plantering.
1. prunelle*,bot. slånbär; ag. F du jus de ~ dåligt vin.
2. prunelle*, ~ de l’œil ögonsten; conserver qc commea ~ deses yeux akta ngt som sin ögonsten; F jouer de la ~ kasta [kärliga, vänliga] blickar [på hvarandra].
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
