Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rubricaire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rubricaire — 609 — ruinure
~ sur l’ongle dricka till sista droppen; faire payer] ~ sur l’ongle till sista, yttersta skarfven.
rubricaire, en som är förfaren i rubriker etc. se rubrique*.
rubricateur, medeltidens rubrikator.
rubrique*, röd ockra; blodsten; timmermans röd-krita; öfverskrift, rubrik (titel); i kyrkohandbok: anvisning i rödt, liturgisk regel; fig. F [gammal] sed, bruk; knep (streck); sous quelle ~ faut-il le mettre äfv. hur skall det rubriceras ?
rubriquer, 1:1,tr. pryda, märka med rubriker (med rödt).
ruche*, bikupa, -stock; fiskares ryssja, mjärde; rysch, veckad remsa,
ruchée*, samtliga bin i ell. afkastning af en bikupa.
1. rucher,s. bigård, -hus.
2. rucher, 1:1,tr. vecka remsor [till rysch],
rudânier, i ère*, a. [[mindre brukligt]] snäsig (barsk).
rude, a.2 © sträf, hård (kärf, ojämn, knagglig; skarp, amper); svår, sträfsam; fig. äfv. rå (grof); häftig, sträng [à, envers emot]; bister; ibl. barsk, butter; bastant; ~ [au toucher] äfv. skroflig; esprit ~ grek. gram. spiritus asper; ~ épreuve* svårt prof; ~ tentation* svår frestelse; F cela m. paraît ~ äfv. det förefaller mig hårdsmält, det låter föga troligt; avoir la main ~ vara hårdhänd; F c’est un ~ joueur h. är klumpig i sitt skämt, h. är ej [god] att leka med, h. är svår att handskas med.
rudement, adv. sträft s. föreg.; F aller ~ en besogne* riktigt gå på, gå p. (arbeta) duktigt, oförtrutet,
rudenté, ~e*, a. ark. [försedd] med repstaf.
rudentlire*, ark. repstaf å kolonnskaft,
rudéral, ~e*, a. bot., som växer ibland ruiner o. d.
rudesse*, sträfhet s. rude; la ~ äfv. det sträfva, råa [dei]; avec ~ hårdt avoir de la ~ ha ngt sträft [i sig], vara sträf &c; quelle ~ de langage äfv. ett sådant rått språk !
rudiment, första början ell. grunderna (A b c); i sht latinsk Språklära för nybörjare ; naturv. rudiment; antydning, spår [de till]; en être au ~ äfv. vara nybörjare; fig. F il faut le renvoyer au ~ h. har gått för tidigt från mästaren.
rudimentaire, a.2 rudimentär, ofullkomlig[t utvecklad], outvecklad; elementär-, hörande till första grunderna, rudoiement ell. rudoyement, hård behandling &c se följ.
rudoyer, 1:17,tr. behandla, tilltala hårdt &c se rude; äfv. snäsa, illa handtera; ridk. straffrida häst.
1. rue*,bot. vinruta.
2. rue*, gata; la grand’ (grande) ~ storgatan; ~ de traverse* [tvär]gata, gränd; ~ détournée bakgata; ~ écartée afsides belägen gata (bakgata); coin de ~ gathörn; dans la ~ p. gatan; en pleine ~ midt p. gatan; demeurer ~ de la Paix bo vid (på) Fredsgatan ; avoir pignon sur ~ ha eget hus; courir les ~ ~ springa (drifva, löpa) omkring på gatorna; fig. F vara allmän bekant, spridd öfver hela staden; vara hvar mans tillhörighet, mycket Vanlig; F fou à courir les ~ spritt spångande galen; fig. les ~ en sont pavées det vet hela världen, är mycket vanligt &c; vieux comme les ~ ~ gammal som gatan.
ruelle*, gränd; läger-, tältgata; gång mellan säng och vägg; fig. alkov,
rueller, 1:1,tr. agr. kupa vinstockar,
ruer, 1:1,tr. (itr.) slunga (slänga); itr. om häst etc. slå bakut, sparka,s. ~ sur rusa (ryka, störta, gå löst) på, kasta ell. störta sig öfver,
rueur, euse*, häst etc. som slår bakut, rufian ell. rufien, bolare, kopplare o. d.
rugine*, kirurg, instrum. ben-, tandfil.
ruginer, 1:1,tr. fil. ben, tänder; rengöra med ben-, tandfil.
rugir, 2:1,itr. ryta [de af] ; fig. äfv. brusa (dåna),
rugissant, ~e*, a. rytande,
rugissement, rytande,
rugosité*, vetensk. skrynklighet &c s. följ.
rugueux, euse*, a. skrynklig, rynkig, skroflig,
ruine*, ruin, förfall, förstöring; fig. äfv. undergång, fördärf, fall; ~* pl. äfv. lämningar, södemurar»; battre en ~ beskjuta;être la ~ de bringa ell. komma ngn p. fall ell. i olycka, vara ngns fördärf, ett fördärf för, lända till ngns fördärf; être en ~ ligga i ruin[er], vara en ruin (alldeles förfallen); être sur le penchant de s. ~ stå p. branten af sin undergång; laisser en ~ låta förfalla; marcher à s. ~ gå sin undergång till mötes; menacer ~ hota att instörta, vara färdig att ramla, fallfärdig, stå p. fallande fot; tomber en ~ falla i ruiner, förfalla, instörta, luta till undergång; en ~ äfv. grusad, i grus.
ruiné, ~e*, pp. af följ.; a. ruinerad; lagd i
ruiner, i grus; förfallen; förstörd hälsa; ~ par le travail förstörd af öfveransträngning.
1. ruiner, 1:1,tr. lägga i ruiner (nedrifva), förhärja, ödelägga, förstöra, -därfva,
ruinera, bringa p. fall, störta [i fördärf v. t] ; ibl. undergräfva; ruiné äfv. förfallen,s. ~ falla i ruiner, förfalla; ruinera, förstöra &c sig [à, en på] ; förstöras, bli förstörd &c.
2. ruiner, 1:1,tr. [[teknisk term]] göra inhuggning &c se ruinure*.
ruineusement, adv. p. ett ruinerande sätt.
ruineux, euse*, a. fallfärdig, bofällig; ruinerande &c1 s. ruiner ; fig. bâtir sur des fondements ~ bygga p. lösan sand.
ruinure*, [[teknisk term]] timmerm. inhuggning, skåra att fasthålla murbruk.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
