Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - siège ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
siège — 636 — signification
ne pas être de son ~ ej följ. med sin tid; être au-dessus de son ~ vara före (höjd öfver), stå högt öfver sin tid; être à la hauteur de son ~ följ. med sin tid; stå på höjden af sin tids bildning; être en retard d’un ~ vara hundra år efter sin tid.
siège, stol, säte (bänk); [[militärisk term]] belägring; ~ [du cocher] kuskbock; bain de ~ sittbad; de ~ [[militärisk term]] belägringstillstånd; d’un èvêchê biskopsstol, -säte; ~ de tribunal domstol, -saga; ~ de gazon gräsbänk; Athenes* était] le ~ [des beaux-arts säte (hemvist) för; prends un ~ ärv. var god och sitt; ~ faire le ~ de belägra; lever le ~upphäfva belägringen ; ag. F bryta upp, gå sin (ge sig i) väg; mettre le ~ devant [börja att] belägra; mettre en état de ~ förklara i belägringstillstånd.
siéger, 1:11,itr. ha sitt säte, sitta; sitta på eu. innehafva påfvestolen.
sien, ~ne*, pron. poss. (s.), le ~hans, hennes, sin; sitt; le ~ [propre] hans &c egen; les nus äfv. [de] sina (hs &c anhöriga, folk etc.); ? un ~ ami en hs vän, en vän till h. ; un vieux ~ matelot en gammal matros bland hs besättning; mettre du ~ dans göra sitt till, bidraga, hjälpa till [med ngt]; sätta till ngt i en affar; il a mis du ~ [dans cette histoire h. har [allt] gjort sina tillägg, skärf -vat; F faire des nunes* ha upptåg för sig, göra galenskaper etc.; on n’est jamais trahi que par les nus @ släkten är värst.
Sienne*, geogr. Siena; terre* de ~ terra di Siena (gulockra).
sieste*, siesta, middagslur; faire la ~ taga sig en middagslur,
sieur, jur. le ~© herr; F titulus; un ~ N. afv. en viss N.
sifflabie, a.2 som förtjänar att uthvisslas.
sifflant, ~e*, a. (s.*) hväsande &c s. siffler; [consonne] nue hväsbokstaf, -ljud.
Sifflement, hvissling, -ande &c s. följ. ; ibl. pipande (rosslande).
Siffler, 1:1,I. itr. hvissla, blåsa i [hvissei]pipa, ånghvissla etc. ; hväsa; hvina; ibl. pipa, hackla, tjuta; les balles* qui lui sifflaient aux oreilles* kulorna som hveno om öronen p. h. II. tr. hvissla [på]; uthvissla; s. fairenu, être sifflé bli uthvisslad.
Sifflet, hvissel-, skepparepipa, [[teknisk term]] tennåder i kanonmetall; [[teknisk term]] ~ d’alarme* larmhvissla, alarmpipa; ~ à vapeur* ångpipa, -hvissla; coup de ~ hvissling, blåsning med hvissel- etc. pipa; taillé en ~ p. ena sidan afspetsad i änden; F P couper le ~ à qn skära halsen af ngn; fig. F hindra ngn att tala, afbryta ngn tvärt, göra ngn svarslös,
siffleur, euse*, S. en som hvisslar; en fågelart etc. ; a. hvisslande &c s. siffler.
Siffloter, 1:1,itr. småhvissla,
sigillé, ~e*, a., terre nue sigilljord.
sigisbée, cicisbé (kavaljer).
Sigismond, hist. Sigismund.
Sigle, rn. (enligt några s.*) sigel, tecken för ett belt ord,
sigmoïde, a.2 ~-formig.
signal, signal; fig. äfv. förebud [de till]; järnv. signal [inrättning] ; leode des Signaux
signalboken, -kodex; d’alarme*, de détresse* nödsignal; ~ de brume*, de nuit* mist-, nattsignal; ~ numérique nummersignal; järnv. ballon de ~ signalkorg; donner le ~ de gifva signal [en] ell. tecken till.
signalé, «v»e*,pp. s. signaler ; a. utmärkt, framstående; »eklatant»; synnerlig,
signalement, signalement,
signaler, 1:1,tr. [upp]gifva ngns signalement, signalera [à bras med handsignalflaggor], s. till; gifva signal [om]; anmäla [à la police för polisen, comme såsom]; påpeka (uppgifva); utmärka; visa prof på, ådagalägga; ~ qc à l’attention* de qn fästa ngns uppmärksamhet på, vid ngt. s. ~ utmärka
sig, utmärkas,
signaleur, signaliste,järnv. signalkarl, -vakt.
signataire, s.2 undertecknare, -ande; les puissances* ~ du traité de makter som undertecknat traktaten,
signature*, underskrift, namnteckning, signatur; undertecknande, -ing.
signe, tecken [de till, på, att]; födelsemärke; bomärke; ~ [caractéristique] kännetecken; ~ distinctif ~ distinktions-, befälstecken; «v; d’amitié* äfv. vänskapsprof, -bevis; le ~ de la croix korstecknet; ~ de la main äfv. vink, -ande, -ning; ~ de tête* äfv. nick, -ande, -ning; ~ de vie* lifstecken, tecken till lif; donner ~ de vie* visa [ngt] lifstecken; la langue des nus teckenspråk[et]; c’est bon ~ det är ett godt tecken (omen),ibl. det låter bra, godt; faire ~ göra, gifva [ett] tecken, teckna [à qn de at ngn att] ; je lui ai fait ~ de venir äfv. jag vinkade p. h., h. till mig; faire un ~ d’assentiment äfv. nicka god mening; faire des ~ de croix* äfv. korsa sig; faire un ~ [de la main], un ~ de tête* äfv. vinka, nicka; faire ~ de la tête, etc. göra [ett] tecken med hufvudet, nicka (= äfv. faire que oui); faire ~ des yeux blinka; en ~ de till tecken, bevis (soin ett bevis) på.
signer, 1:1,tr. underteckna, -skrifva, skrifva (teckna) sitt namn [under] ; ~ de son sang fig. besegla, bekräfta med sitt blod ; [un contrat underteckna; ~ à [un contrat bevittna; ~ la paix äfv. sluta fred (förlikas), se ~ F korsa sig (göra korstecknet),
signet, bokmärke,
signifiant, ~e*, a. s. följ.
significatif, ive*, a. © betecknande; betydelsefull,ibl. menande,
signification*, betydelse; jur. delgifvan de af utslag etc.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
