- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
668

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tannage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tannage — 668 — tapisserie


tannage, garfning.


tannant, a. garfvande, garf-; F P dödande tråkig,


tanne*, »hudmask».


tanné, ~e*, pp. (a. o. s. m.) garfvad, barkad; mörkbrun [färg],


tannée*, s. utlakad garfvarbark,


tanner, 1:1,tr. garfva, barka äfv. F gå illa åt; alldeles uttråka,


tannerie*, garfveri. tanneur, garfvare.


tannin, s. tanin.


tannique, a.,kem. acide ~ garfsyra,


tant, adv. s. mycket (länge, långt); ibl. så; ~ [et s. och s. mycket ; ~ de s. mycket, -en,s. många; ~ de grandeur* d’âme* äfv. en sådan själsstorhet; un ami, etc.] commel y en a ~ äfv. som det finns s. godt om; som de flesta, det stora flertalet, folket är mest; cela ne presse pas je suppose det är väl inte s. brådtom [heller] ? nous tous, ~ que nous sommes ici [vi alla] s. många vi äro, allihop; trentet ~ de francs något öfver, några och 30 fr.; ~ et plus öfver (mer än) nog: ~ le monde est crédule så (till den grad) lättrogna äro människor; ~ il est vrai que s. sant är det att; F il n’est pas ~ sot s. dum är h. inte; pas ~ äfv. inte alldeles, just, jag kan [just] inte säga; F ne fais pas ~ le fier äfv. var lagom morsk! pas ~ de façons äfv. krusa lagom! ~ mieux så mycket (desto) bättre (ibl. det var väl, så väl det var) ! ~ pis s. mycket värre ; ~ pis pour lui det blir (så blir det) värst för h. själf (ibl. h. får skylla sig själf); F ~ pis, ~ mieux lika godt, [det är mig] likgiltigt, sak samma ; ~ soit peu [om än] aldrig så litet, en[liten] smula (mån), ett [litet] grand; ~ que s. länge ell. långt [som]; ~ que [la] terre* pourra, le porter s. långt h. kan komma; que la vue peut s’étendre så långt ögat kan nå; s’il (quandil) faisait ~ que om (när) h. kom s. långt, därhän att; ~ v. la cruche à l’eau* qu’à la fin ell. se casse krukan går s. länge [till vattnet] tills h. spricker; en ~ que s. till vida som, i den mån; en ~ qu’homme såsom människa [betraktad]; ~ ... que äfv. lika mycket ... som,s. väl ... som, både ... och (dels ... dels); ~ bien que mal s. godt man kan, sig göra låter (lät),s. br. det kan bli, som det kan, tämligen,s. där, någorlunda; F [[mindre brukligt]] ~ plus que moins s. där omkring; spelt, être ~ à ~ vara lika mot lika (likspelta); ~ s’en faut que [det är så] långt ifrån att; ~ s’en faut que j’aie äfv. jag är långt ifrån att ha; F s’en faut qu’au contraire [alldeles] tvärt om; F ~ y a que allt nog, nog af, så mycket är visst att, emellertid; F s. ~ est que om [så är att],s. vida.


Tantale, myt. Tantalus ; fig. le supplice de ~ Tantali kval.


tante*, [[sjöterm]] [paternelle] faster; ~ [maternelle] moster; s. mode*, g rand’ tante*.


tantet, F un ~ en smula, litet grand,


tantinet, F s. föreg.


tantôt, adv. [nu] snart (om några timmar,ibl. i e. m.) ; [just] nyss (för några timmar sedan,ibl. i morse,p. f. m.) ; ..., ~ än ..., än; ibland ..., ibland: il dit ~ comme ci ~ comme çà äfv. den ena gången säger h. si, den andra [gången]å; F à ~ v. råkas i e. m. &c.


taon, zool. broms.


tapage, F [o]väsen, oljud, stoj \ faire [vanl. du] ~ föra väsen &c, väsnas, rusta, stoja, bråka; faire du ~ äfv. göra väsen af sig; faire ~ de qc fig. göra väsen, mycket affär af ngt; voilà]XX bien du ~ pour peu de chose* mycket väsen för ingenting, en struntsak,


tapageur, euse*, F s. (a.) rustibus, bullerbas, bråkig [pojke, flicka, unge], »bråkstake», bråkmakare; fig. ibl. som gör väsen af sig, braskande; om toiiett: vild, galen, grann.


1. tape*, F dask, smäll, smäck, smisk, slag; petite ~ klapp; donner une ~ à äfv. daska på. till.


2. tape*, ~ mynningspropp.


tapé, ~e*, pp. (a.) af taper; om frukt: pressad (ugnstorkad): fig. F c’était bien ~ det var väl träffadt (träffande), en br. släng etc. ; il a été bien ~ äfv. h. fick p. huden,


tapecu, fällbom; skakande vagn, @ »rapphöna»; ~ jäck.


tapée*, s. F P [hel] hop, skock, smälta,


taper, 1:1,tr. (itr.) daska på, till, smälla, smäcka, slå [till], smiska [på] ; klappa; måin. klatscha; ~ du pied stampa [me foten]~ ~ une pièce sätta mynningspropp i en kanon; ce vin]tape à la tête slår åt hufvudet; F P ~ dans’œil à qn falla ngn i smaken; ~ sur le rôti, etc. hugga för sig af steken etc.


tapin, P trumslagare,


tapinois, i uttr. en ~ i smyg. tapioca ell. tapioka, tapioka ; potage au ~ soppa med tapioka. se tapir, 2:1, huka sig ned, krypa ihop; ibl. [sitta och] kura.


tapir, s. zool. tapir.


tapis, matta, duk; ~ ~ d’embarcation* slups-kläde; ~ de neige* snötäcke; ~ vert, ~ de verdure* gräsmatta; le ~ vert gröna bordet i speihus; F amuser le ~ibl. prata bort tiden; F être sur le ~vara p. tapeten; mettre sur le ~bringa, föra p. tapeten, bringa p. tal, å bane, komma upp med; être mis sur le ~komma p. tal, i fråga &c.


tapisser, 1:1,tr. tapetsera [de med]; [be]kläda [väggarna i rum etc.] ; ibl. [be]täcka (pryda),


tapisserie*, tapisseri[arbete, -söm]; vanl. väfd tapet; väggbonad; tapetseraryrke; ~ [vanl. des Gobelins] gobelins[väfnad] ; ~ de cuir


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free