Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - ton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ton — 689 — topique
2. ton,s. ton äfv. fig.; mus. hel ton; tonart; ibl. tonhöjd, stämning; läk. tonus, kraft; ~ rått på mast; ~ de couleur* färgton; le bon ~ [den] goda tonen; mus. ~ majeur dur[tonart] ; ~ mineuroll [tonart] ; le ~ de ré [mode] mineur d-moll[s tonart]; d’un ~ de supériorité* med en öfverlägsen ton, öfverlägset; dans tel ~ i den och den tonarten; sur un même ~ i samma tonart; baisser le ~sänka tonen; fig. tala ur en mindre hög ton; ibl. draga öronen åt sig, taga skeden i vackra handen; baisser le ~ d’un instrument äfv. stämma ned ett instrument; baisser d’un ~ sjunga (spela, taga, stämma) det en ton lägre; changer de ~ förändra tonarten, taga [de i] en annan tonart; fig. F (= chanter sur un autre tala ur en annan ton; chanter un air] d’un demi-~ plusaut en half ton bögre; donner le ~[an]gifva tonen; fig. äfv. vara tongifvande; donner du ~ à ge kraft, spänstighet [åt]; être ans tel ~ vara, gå i den o. den tonarten; être sur le, au ~ de vara stämd lika med, efter; il n’est plus dans le ~h. har fallit, kommit ur tonen ; fig. il est toujours sur le même ~ h. talar om ett och detsamma, det är jämt samma trall; ne pas être de bon ~ ej höra till goda tonen, ej öfverensstämma med goda tonen[s fordringar]; fig. s. mettre au ~ de qn äfv. dansa efter ngns pipa; sa maison est montée] sur ce ton-là p. den foten; prendre le ~ de qn tala likt ngn, härma ell. taga efter ngns tal etc.; prendre un ~ taga, anslå en ton äfv. fig.; prendre le haut o/, le jyrendre sur le haut ~, le (un) ~ très ell. bien haut tala ur (i) en hög, befallande, morsk ton; sortir du ~ falla ur (ej hålla) tonen; c’est leton qui fait la chanson (la musique) det kommer an på, allt beror p. tonen; ~ vergue* sur le ~r. nedfirad i sina topp-läntor.
tonalité*, mus. tonart,
tonarion, antik. talareflöjt, tonarium.
tonca, m. [fève* de] ~ tonkaböna.
tondage, [[teknisk term]] klippning, öfverskärning,
tondaille*, fårklippning[stid, -fest]; klippull.
tondaison*, fårklippning[stid].
tondeur, euse*, fårklippare, -erska; un ~ de chiens, etc. en som klipper hundar etc.; ~ de draps öfverskärare.
tondeuse*, [[teknisk term]] [öfver]skärningsmaskin.
tondre, 4:3,tr. klippa får etc.; [[teknisk term]] öfverskära kläde; skära gräs; afbeta; F klippa [håret tätt på]; [[mindre brukligt]] afraka håret på; fig. göra till munk; F P je veux être tondu ell. qu’on me
tonde, s. jag vill vara skapt som en nors etc., om; F ? il a été tondu h. blef [grundligt] stukad, gjorde fiasko; il tondrait surtin œuf h. skafver p. allting,
tonicité*, fysiol. spännkraft, spänstighet.
tonique, I. a.2 läk. tonik (stärkande); accent ~
ton, -vikt, ordaccent; note* ~ mus. tonika (grundton). II. s. m. läk. stärkande medel. III. s. mus. tonika.
tonka, m. [fève* de] ~ tonkaböna.
Tonkin, geogr. le ~Tonkin; au ~ i T.
Tonkinois, folkn. tonkines. -iska.
tonnage, [[sjöterm]] dräktighet.
tonnant, ~e*, a. dundrande, äskande; Jupiter ~ J. tonans; poet. l’airain ~ kanonen.
1. tonne*, tunna [d’or guld, devin vin]; vikt: ton = 1, 000 kilogram; äfv. tunnboj; [[militärisk term]] krutcylinder.
2. tOnne*, zool., benämning p. flera snäcksläkten.
tonneau, tunna, fat; oxhufvud; fransk skepps-läst = 0, 4 svensk svår läst; ett slags spel med kopparbrickor som kastas i olika hål; ~ ~ de registre registerton = 2, 83 kbm.; le ~ des Danaïdes* danaidernas såll; fig. lönlöst arbete.
tonneler, 1:6,tr. jag., fånga med rapphönsnät,
tonnelet, hand. kagge, kutting.
tonneleur, jägare som jagar med rapphönsnät.
tonnelier, tunnbindare,
tonnelle*, löfsal; jäg. rapphönsnät,
tonnellerie*, tunnbinderi, -bindarverkstad.
tonner, 1:1,itr. (opers.) åska, dåna, dundra afv. fig.; fig. ~ contre äfv. fara ut emot; il tonne det åskar, åskan går; je crois entendre ~ jag tror att jag hör åskan [gå],
tonnerre, åska, åskdunder; tordön; åskvigg, -stråle; [[militärisk term]] krutkammare i skjutgevär; il fait du ~ åskan går; le ~ est tombé sur cette tour åskan slog ned i detta torn; coup de ~ åskknall, -slag äfv. fig.; voix* de ~ dundrande stämma, tordönsröst; ~ d’applaudissements stormande applåder ell. bifall, bifallsstorm; ~ d’éloquence* väldig talare; ~ interj. blixt och dunder!
Tonquin, Tonquinois,s. Tonkin, Tonkinois.
tonsille*, anat. mandel [körtel],
tonsure*, kat. tonsur; prendre la ~ antaga tonsuren (bli katolsk präst),
tonsuré, a. med tonsur; s. katolsk präst,
tonsurer, 1:1,tr. kat. ge tonsuren,
tonte*, [ull]klippning[stid] ; [afklippt] ull.
tontine*, lifräntesystemet tontin (växandelifränta).
tontinier, ière*, delägare, -inna i en tontin.
tontisse*, a. (s.) bourre* ~ skärull ; de la ~, du papier-~ ett slags stofttapeter,
tonture*, skärull; affall vid träds eller buskars klippning; slåtter; ~ språng af däck, brygga o. d.
tonturer, 1:1,tr. ~ bygga med språng. topaze ,miner. topas.
tope, interj. topp (må ske)!
toper, 1:1,itr. i tärningsspel: hålla emot; fig. F gå in [à på] ; [je] tope äfv. = föreg,
topette*, lång och smal flaska för olja, saft o. d.
topinambour, jordärtskocka,
topique, a.2 (s. m.) lokal-; i sak; [remède] ~ lokal-, utvärtes medel; les Topiques de Ciceron, etc. Ciceros topica.
F familjärt. P lägre språk. mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. sjöterm. ~ militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
