Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vide-bouteille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vide-bouteille — 727 — vieillissant
vide-bouteille [pl. ~s], F lusthus etc. utanför staden; pimplare.
vide-gousset [pl. ~s], [[mindre brukligt]] ficktjuf.
vide-poches 0, ® bricka (fat) där man lägger hvad man har i fickorna.
vide-pommes 0, hushåii. äppelpipa.
vider, 1:1,tr. tömma [ur]; ~ ösa läns; rödja ur. rensa (taga innanmätet ur), [låta] utrymma; fig. afgöra, afsluta; ~ plus d’à (qu’à) moitié* tömma ur mer än hälften af, t. mer än till hälften; F ~ une bouteille tömma (dricka ur) en butelj ; ~ les bouteilles*, les pots, les verres [[mindre brukligt]] supa, rumla; ~ [une clef, un canon borra upp; ~ ses comptes afsluta sina räkenskaper; ~ les lieux, la province, etc. rymma [fältet] ; ~ une querelle, etc. äfv. slita en tvist; ~ son sac fig. [ut]tömma sitt förråd, prata om allt hvad man vet. s. ~ tömmas &c1, bli tom.
vidimer, 1:1,tr. föråldr. vidimera,
vidimus, föråldr. vidimeradt.
vidrecome, [[mindre brukligt]] mugg.
viduité*, änklings-, änkestånd, -tid.
vie*, lif. lefnad, lefverne, [handel och] varidel; lifstid; lifskraft; [lifs]uppehälle; lefnads-, lefvernesbeskrifning; lefnadshistoria, -öden; anda och lif; le cours de la ~ lefnadsloppen [genre, F train de] ~ lefnadssätt; signe de ~ lifstecken, tecken till lif; certificat de bonne et mœurs* sedebetyg; élixir de longue ~ lifselixir; la ~ moyenne, la m. de la ~ medellifslängden; plein de ~ full af lif [och hälsa], lifskraftig (i sin fulla kraft); lifaktig, -full, -lig; sans ~ äfv. liflös; accorder, donner la faire grâce* de la ~ à qn skänka ngn lifvet, skona ngns lif; avoira ~ dure vara seglifvad; avoira ~ sauve slippa undan med lifvet; ce style] a dea ~ est plein de ~ äfv. är liflig, liffull; il y a bien dea ~ dans cet homme det finns mycken lifskraft hos denne man; il n’a qu’un filet, souffle de ~ h. lefver med litet lif; tout ce qui a souffle de ~ allt hvad lif och anda har; s. ~ ne tient plus qu’à un filet hs lif hänger blott på en tråd; demander la ~ begära pardon, bedja om försköning [för sitt lif], om nåd; demander, mendier s. ~ tigga [om] sitt bröd (lifsuppehälle); faire la ~ lefva om, lefva friskt, rusta, rumla; F faire bonne ~ lefva godt; il faut] faire ~ qui dure lefva sparsamt, spara sin hälsa; F P [[mindre brukligt]] ils font une ~ de lefva »värre», föra ett förfärligt lefverne; F P ils s. querellent toujours dans cette maison, ] ce sont des ~ éternelles det är ett ständigt lefverne; F P quand ell. reviendra] ell. luiera une belle ~äfv. då får han veta att han lefver; mener joyeuse ~ lefva (föra) ett muntert, lustigt lif, festa, lefva om; mener une ~ retirée föra ett tillbakadraget (stilla) lif, lefva tillbakadraget; menera ~ de äfv. lefva som ; raconter sa ~ berätta om sitt lif, sin lefnadshistoria, sina lefnadsöden ; redonner, rendrela ~ à qn gifva ngn nytt lif, lifva ell. pigga upp ngn; sauverla ~ à qn rädda ngns lif ; sortir de la ~ gå ur tiden; tourmenter s. ~ plåga sig [i onödan]; la ~ de l’éléphant est fort longue elefantens lifslängd är stor, elefanten är långlifvad; on apprend toute sa ~ man lär s. länge man lefver; F la ~ est chère [dans ce pays lefnadsomkostnaderna, lifsförnödenheterna äro dyra, det är dyrt att lefva; que voulez-vousaire à celât] c’est la vie det går s. till här i världen; F il aime la chasse, c’est s. ~ det är hs lif, h. bara lefver för att jaga; qui a temps a ~ den som vinner tid vinner allt; telle telle fin* (mort*) äfv. h. dog som h. lefvat; à ~ p. ell. för lifstid; pension* à ~ lifstids-pension; F revenir deort* à ~ äfv. repa sig; à la ~ et à la mort i lif och död, för lifvet; de la, ma, etc. ~ aldrig [i lifvet, i mitt etc. lif, i världen]; de [toute] m. ~ äfv. i all min dar,s. länge jag lefver; F aller de ~ à trépas dö (köla af) ; au prix de ma ~ om det [än] skulle kosta mig lifvet; conserver en ~ hålla vid lif; être en ~ vara vid lif,v. i lifvet, lefva; mourir tout en ~ dö i sina bästa år, sin fulla kraft; être entre la ~ et la mort sväfva mellan lif och död; il en a pour la det får h. bära etc. hela lifvet igenom; pour la ~ för [hela] lifvet; le combat pour (de) la ~ kampen för lifvet (tillvaron) ; [[mindre brukligt]] sous peine* ([[mindre brukligt]] à ell. surp.) de la ~ vid lifsstraff; recommander qc à qn] sur la ~ p. det allra högsta; sur ma [på] min själ; assuré de la ~ lifförsäkrad.
viédase, m. P åsna, dummerjöns.
vieil, ~le*, a. [[teknisk term]] s. vieux.
vieillard, åldring, gammal man, gråhårsman, gubbe; les ~ äfv. de gamla, gammalt folk.
vieille*, s. gumma.
vieillement, adv. som en gubbe, gumma, gammal man etc.
vieillerie*, gammalt skräp; fig. F utnötta, utslitna idéer etc.
vieillesse*, ålderdom; [hög] ålder, åldrighet; bâton de ~ ålderdomsstöd; datis la ~ på ålderdomen,
vieilli, ~e*, pp. föråldrad &c s. följ.
vieillir, 2:1,I. itr. åldras, bli gammal (äldre), till åren; föråldras, bli föråldrad; fig. äfv. gråna [dans le service i tjänsten];; je le trouve bien vieilli jag tycker h. har åldrats mycket. II. tr. göra gammal, äldre; göra att ngn ser gammal ut; ~ qn de dix ans göra ngn tio år äldre,s. ~ göra (kläda sig så) att man ser gammal, äldre ut; pour se ~ för att s. äldre ut.
vieillissant, ~e*, a. som [börjar] åldras &c se föreg.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
