Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vieillissement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vieillissement — 728 — vilayet
vieillissement, [[mindre brukligt]] annalkande ålderdom; © se vieillir.
vieillot, ~te*, a. (s.) lillgammal[t barn etc.] ; litet (något) gammal,
vielle*, mus. lira (positiv),
vieller, 1:1,itr. spela p. lira; fig. F P söla.
vielleur, euse*, lirspelare, -erska.
Vienne*, i Österrike: Wien; fransk stad: Tienne.
Viennois, ~e*, wienare, -erska etc. s. föreg.
1. vierge*,s. jungfru ärv. astr.; mö; la [sainte] Vierge den Heliga jungfrun, jungfru Maria; fil de la Vierge s. ~ m artråd.
2. vierge, a.2 jungfrulig, ren; o[upp]brukad, aldrig af människofot beträdd, etc.; forêt* t>j urskog: métaux gedigna metaller; réputation* ~ obe fläckad t rykte; vigne* ~ vildt vin. vieux (vieil), vieille*,I. a, gammal ]plus ~ äldre [de dix ans tio år] ; vieille fille gammal mamsell, fröken, ogift [fruntimmer]; un ~ homme en gammal man; le vieil homme bibl. den gamla människan; un homme déjà ~ afv. en äldre man; [quand il sera] sur ses ~ jours p. [hs] äldre dagar; le bon ou temps den gamla goda tiden; du vin ~ gammalt vin; ~ avant l’âge gammal i förtid; ~ comme les chemins, le ~ rues* ell. Hérode gammal som gatan, lastgammal; de la vieille roche fig. af gamla stammen; noblesse* de la vieille roche gammal adel ; je le trouve ~ dans [cet habit jag tycker h. ser gammal ut i; F il neera pas [de] ~ os h. kommer inte att bli gammal, lefva länge; s. faire ~ äfv. [börja] åldras, bli gammal. II. s. gubbe, gumma (käring); les ous äfv. de gamla, gammalt folk, gamla människor; du~ gammalt; F mon ~ äfv. hedersvän, -bror; faire le ~spela gubbe, låt3a vara gammal,
vif, vive*, a. (s. m.) © lefvande; liflig, liffull: häftig; om köld, luft etc. äfv. stark, skarp, frisk; om färg äfv. hög, bjärt; fig. ärv. stor: brûler [tout]ou, enterrer lefvande bränna, begrafva; poutre*] à vive arête med skarpa kanter; chaux vive c släckt kalk; cheval ~ yster häst; cheveux ~ ~ naturligt, lefvande hår; couper jusqu’à]XX la chair vive det friska köttet; vive curiosité stor nyfikenhet; eau vive källvatten, rinnande vatten; avoir l’espritou, l’imagination vive ha ett lifligt sinne, liflig inbillnirigskraft; un feu ou en liflig, häftig eld; kokk. stark eld; foi vive lefvande tro; mek. force vive lefvande kraft; de vive force med våld ell. storm; haie vive lefvande, grön häck; vive intelligence skarpt [och lifligt] förstånd; propos ~, paroles vives häftiga, skarpa ord ell. utlåtelser; une vive prière en varm ben; vive reconnaissance liflig, stor tacksamhet; de ~s regrets stor (mycken) saknad; roche vive ohuggen klippa, hälleberg; taillé dans] la roche vive själfva klipp an ]jusqu’au roc ~ intill själfva (hårda) klippan; un teint ou stark färg; de vive voix muntligen; entre ~ med varm hand. le ~ du débat, de la question kärnpunkten, klämmen; couper dans le ou skära in i [friska] köttet; fig. couperil. trancher dans le ~gå saken inpå lifvet; tvärt bryta med ngn; piquer au ou sg. djupt såra, såra p. det ömma; cela le piqua au ~ äfv. det stack h. i hjärtat; être touché au ~ känna sig djupt sårad, träffad p. det ömma.
vif-argent [utan pl.], kvicksilfver äfv. fig. F.
vigie*, [[sjöterm]] utkik äfv. järnv. ; enstaka klippa i hafvet ; être en ~ stå p. utkik,
vigilamment, adv. [[mindre brukligt]] vaksamt,
vigilance*, vaksamhet, påpasslighet; avoir beaucoup de ou vara mycket vaksam &c; manquer de ou ej vara vaksam &c.
vigilant, ~e*, a. vaksam, påpasslig; peu afv. ovaksam, opåpasslig.
vigile*, kat. vigilie; des morts gudstjänst före en själamässa.
vigne*, vin[träd, -stock, -ranka]; vingård; vinberg; ttyttbart flätgalleri; ~ de Judée* besksöta, Dulcamara; travailler aux arbeta i vingården ; être ans les fig. F vara pirum.
vigneron, ~ne*, vingårdsman, -arbetare, -ar-beterska.
vignette*, boktr. vignett, stock; väfd [näsduks-] bård.
vignettiste, s.2 en som gör vignetter &c s. föreg,
vignoble, s. (a.) vinfält, -berg, -gård ; pays de ~[s], pays r. vinland, -ort.
vigogne*, kamelartad idislare: vikunja; tyg: vigOglie; vikunjaull; un [chapeau de] ~ en hatt af vikunjaull.
vigoureux, euse*, a. © kraftig, -full (stark, duktig).
viguerie*, en landtdomares värdighet, domsaga,
vigueur*, [manna-, ungdoms]kraft, styrka, vigör; växtkraft; ou de style äfv. kraftig stil; avoir de la ~ ha kraft, vara kraftig &c; être ans toute s. ou vara vid full vigör, i sin fulla kraft; être en ou ha gällande kraft (gälla till efterlefnad); mettre un règlement en ou sätta ett reglemente i kraft,
viguier, ford. landtdomare.
viking, viking.
vil, ~e*, a. låg, gemen, nedrig, usel, lumpen; de ou prix af ringa värde ; être [vendit] à ou prix säljas för, till ram-, underpris.
1. vilain, s.ford.ofrälse[man], vanbörding(bondlurk) s. följ.
2. vilain, ~e*, I. a. © ful, otäck (stygg), gemen, ruskig; ~ temps äfv. ruskväder; il est bien ~ à toi de, c’est bien ou de ta part det är fult &c [gjordt] af dig att. II. s. otäck &c [människa, karl etc.]; smulgråt; F ah! le ~, la oue usch, din stygger, [lille, -a] otäcking, -a.
vilayet, turkisk provins: vilajet.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
