Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för begagnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANVISNINGAR FÖR BEGAGNANDET
Ordvalet har bestämts av grunder, som angivas i Förordet. Här må några
detaljer tilläggas. Åtskilliga mindre viktiga avledningar ha av utrymmesskäl icke
upptagits, då närstående ord tillräckligt angiva deras betydelse; så t. ex. icke
donatisme (Petit Larousse), vars betydelse lätt framgår av donatiste, ej heller
monopolisateur, monopolisation, tillräckligt belysta av monopoliser. Adverb på
-ment ha i allmänhet ej upptagits, då grammatiken lär, att sådana adverb bildas
av adjektivens femininform och ha en betydelse, som svarar mot ifrågavarande
adjektivs. Men om bildningssättet är avvikande från den allmänna regeln eller om
adverbens uttal eller betydelse äro egendomliga, upptagas de, t. ex. aisément,
couramment, éminemment (bildning och uttal), justement (betydelse). Participe
passé (pp) upptages särskilt, då det har en betydelse, som ej utan vidare framgår
av de för verbet angivna betydelserna, eller då det fått substantivisk betydelse,
t. ex. affilié, aliéné osv. Adjektivens användning som substantiv eller såsom
självständiga (Moderna Språk 1935, s. 173) har vanligen ej angivits, då grammatiken
upplyser därom; särskilt gäller detta nationaladjektiven, t. ex. français, subst.
Français (med stor bokstav enligt grammatiken).
Vanliga egennamn ha upptagits, om deras form betydligt skiljer sig från
den svenska eller om de annars erbjuda något särskilt intresse, såsom vid användning
i appellativ betydelse, t. ex. Catalogne, Canut, Damas (appell. damas).
De olika betydelserna ha ordnats i så vitt möjligt historisk-genetisk följd.
Sålunda har t. ex, den speciella betydelsen av mener ’föra, pådriva’ (lat. minari)
ställts före den mycket vanliga ’föra, leda’, vilken utvecklats ur den förra;
flertalet ordböcker (särskilt Franska Akademiens) ha en motsatt ordning. Ett större
antal synonyma betydelser gives i regeln icke, då man ändå ej kan ange alla de
betydelseskiftningar, ett ord kan ha i olika förbindelser, ett förhållande som ofta
belyses av de vidfogade exemplen. Därför ha prepositionerna behandlats rätt
knapphändigt, då deras skiftande betydelser bero på förbindelserna. De ha ej heller
behandlats fullt enhetligt, då det är givet, att en préposition som t. ex. de bör
behandlas annorlunda än t. ex. après med dess föga skiftande betydelse. Sällsyntare
betydelser ha ofta betecknats med äv., olika stilarter med F, P, arg. (se
Förkortningar). Figurlig användning eller användning på olika områden såsom konst,
litteratur, matematik osv. har i regeln särskilt angivits (se Förkortningar),
varigenom läsaren för ytterligare upplysnings vinnande hänvisas till speciell litteratur
eller eventuellt encyklopedier. Sålunda hänvisas den, som ej förstår översättningen
’abscissa’ vid abscisse, genom tillsättningen ’mat.’ att söka upplysning i
matematisk litteratur eller i en encyklopedi. Det kan ej vara en knapphändig ordboks
uppgift att definiera alla ord av denna art. Där franska ord återfinnas såsom lånord
(stundom från latinet) i svenskan, ha dessa, om de äro allmänt brukliga, vanligen
upptagits och i regeln ställts efter de svenska synonymerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
